Ett oanständigt förslag

I dag meddelade jag skolledningen att jag härmed inte längre tillhör kategorin Tillsvidareanställda.

I stället går jag numer på artistkontrakt. Det betyder att kommunen inte behöver betala så mycket arbetsgivaravgifter och att jag slipper betala skatt.

I gengäld kan jag inte arbeta hela året utan bara delar, säg september-december.

Sedan blir det, av skattetekniska skäl, till att teckna ett nytt kontrakt (om jag inte skadar mig) för perioden jan-maj.

Det finns många fördelar i det här anställningsförfarandet, argumenterade jag entusiastiskt, men eftersom jag inte arbetar hela året kan en rejäl löneökning inte uteslutas skattelättnaden till trots.

Chefen viftade bort mig. Visst, Fredrik. Vi tar det där sen.