Alla är vi lika

Den Änglaljuva och jag känner en person som kan såntdäringa psykologi och sånt. Specialiserad mot  barn.

Personen menar i korthet (en sammanfattning på ett par timmars utläggning) att Den Änglaljuva och jag ligger ändå ganska bra till i fråga om jämställdhet. Inte mot varandra utan gentemot våra flickor.

Vi har omedvetet redan vänt på steken med könsroller.

Hon utför traditionellt mer manliga saker i familjens hägn. Hon jobbar mer än jag, tjänar mer, deklarerar, planerar ekonomin och såna saker. Jag hämtar och lämnar på dagis, lagar mat oftare och sånt.

Så för våra barn kommer traditionella könsroller att inte vara lika traditionella. Säger barnpsykologen. Tro dé?

Det hela är helt naturligt, egentligen.

Jag är inte så intresserad av ekonomi och är gift med en ekonom. STEP A SIDE, WOMAN, I AM A MAN!

Nä. Det fukar inte riktigt så. Den som känner Den Änglaljuva fattar också varför.

En gång när hon frågade hur mycket jag tjänade så blev jag henne svaret skyldig. När vi såg på avin hur mycket det rörde sig om hade jag gissat fel på flera tusen spänn.

Jag tog genast fram en flaska vin och bjöd på Coq au vin för att fira min plötsliga löneförhöjning.

En del blir upprörda över dylik ignorans, menar att jag är ansvarslös och att jag ger upp min frihet när jag släpper kontrollen över ekonomin.

Dinosaurievarning. Dessutom vill jag inte vara fri. Jag är gift, inte finansminister.