Färdiga…..GÅ!

Det är väl tveksamt om man firar semester i ordets exakta bemärkelse i egenskap av småbarnsförälder.

Dock känns det, nu när ledigheten är över, som en ganska innehållsrik ledighet. Här är Adolphsons semester i ett nötskal:

Jag har vandrat på Gullholmen/Herrmanö, ön där morfar föddes, och bott i samma hus som morfar flyttade ifrån för 102 år sedan. Jag förstår hans tanke, därvidlag.

Jag har med plånboken som vapen slagit mig in och ut från Liseberg med vapnet tomt men själen intakt.

Jag har tampats med göteborgshumorn och förlorat.

1. Vad heter deras nya stads-pariserhjul? Big Glenn, förstås.

2. Efter en löparrunda var jag så förstörd att jag sprang direkt ut på bryggan och hoppade i för att svalka mig: Har du också rensat avlopp, eller.

Jag har försökt åtgärda mitt kroppsliga förfall men enbart smakat ett förstadie av ålderdomen när jag i Tivedens mörka skogar slog axeln ur led.

Jag har vandrat i fjällen med fru, mygg, barn och en 76-åring.

Kort sagt, jag är åter, och jag är glad.
För god och glad ska människan vara i väntan på döden.

Det gäller att rätt leva för att värdigt kunna dö.

Let´s rock!