…eller hur det nu är de sjunger, Hammarby-fansen.
I morse hände två märkliga saker uppe i stångtjärnsskogarna. Den första incidenten inträffar ofta, för att inte säga varje gång jag rör mig däruppe. Jag antar att det är mitt undermedvetna som spökar.
När man kommer till ett vägskäl i skogen står en skylt som märker ut olika slingor. Det är en vackert snidad träskylt.
En av slingorna kallas Fläskoset och riktar sig gissningsvis till dem som inte rör sig så mycket. Antar jag, ialla fall. Den kanske borde stå på engelska också så även amerikanerna förstår.
Det märkliga är att varje gång jag passerar skylten tycker att det står: Fläsknoisette med bea och klyftpotatis.
Så fungerar mitt undermedvetna, tydligen.
Lite senare på löparrundan träffade jag en mystisk skåpbil med tonade rutor. Den kom rullades på småvägarna och jag blev lite rädd för jag såg framför mig hur några råa IRA-typer snart skulle hoppa ut ur bilen.
Det visade sig att den innehöll en rejält påbylsad familj av asiatiskt ursprung, jag vet inte säkert, men skulle gissa på Filippinerna, kanske.
De tog upp en karta och tillsammans pekade vi ut Falun. Lingon, yes, sa mannen glatt. De såg annars trötta ut och hade förmodligen bott i bilen länge. Jag svarade att jag trodde mig ha sett lingon längre bort efter vägen. Much lingon, yes? replikerade mannen hoppfullt.
Så möttes de två i skogen runt Stångtjärn: mannen som drömmer om fläsknoisette, bea och klyftpotatis, och mannen som drömmer om mycket lingon.
Vårt undermedvetna präglas kanske av våra levnadsomständigheter, vad nu Freud och Jung säger om det, och i så fall måste dessa utformas mänskligt för alla.
Adolphson 
Ja, det frågade jag mig också. Eftersom jag inte kunde förutse det så blev det lite läskigt.
Vad skulle IRA göra vid Stångtjärn?