I morgon är det friluftsdag.
Detta är ingen självklarhet nuförtiden, man har tagit bort det som allmän skolföreteelse och det är numera upp till varje enskilt gymnasieprogram att själv bestämma hur man vill ha det.
Möjligen kan man sätta in detta i en helhet i riket över tid där idrott och fysisk aktivitet inte längre ses som viktigt för alla elever i skolan.
Åtminstone inte på gymnasiet. Kanske kommer detta att synas i antalet hjärt- och kärlsjukdomar i framtiden, kanske inte.
Nu är det eleverna på estetiska programmet som själva önskat att få en friluftsdag. Sagt och gjort. Eller?
På Natur är det bara att trycka på en knapp så sätter ett väloljat maskineri igång och ordnar fantastiska friluftsdagar. Det är inte lika självklart för oss estetlärare, verkar det som.
Men i morgon har vi en, ialla fall. Själv ska jag ska åka slalom i Källviksbacken.
Droganvändandet, utöver alkohol, ökar. Det kryper också nedåt i åldrarna. På Lucianatten åkte sju näringsställen i stan dit på att sälja folköl till minderåriga. Det var ett nykterhetsförbund som gjorde ett test.
Brottsprovokation? Kanske det. Men hur ska vi i skolan förhålla oss till droganvändandet bland eleverna? Är det vårt ansvar? Jag tycker nog det.
Jag har föreslagit ett kontinuerligt arbetssätt över alla tre åren i gymnasiet. Inte bara en skräckföreläsning då och då enligt principen ajabaja.
En idé är att använda friluftsdagar och ha en ordentlig organisation kring det.
Jag skulle vilja arbeta med frågor som vad en hållbar livsstil och livskavllitet handlar om. Jag brukar lite dumdrygt, det medges, säga att det enda jag behöver berusa mig av är livet, kärleken och kulturen.
Den alkohol som slinker ner innanför västen kvalar in under denna rubricering. Men just frågan om alternativa rus och kickar, vad som gör livet bra, bruk och missbruk, kan absolut aktualiseras vid friluftsdagar.
Man kan även fundera över alternativet till en hållbar livsstil. Vad innebär det på sikt att leva med ett aktivt bruk eller missbruk av droger? Och visst bestämmer varje människa över sin egen kropp (eller nej, det gör ju varje människa inte alls, förretsten, men det ligger utanför ämnet) och vad man stoppar i den.
Men man bör även betänka hur en persons drogbruk drabbar familj och vänner i omgivningen. Och samhällskostnaden – vad vill vi ha för samhälle och medborgare i framtiden?
Det är kanske där man hittar tiden, resurserna och motivationen till morgondagens skola och dess eventuella friluftsdagar. Som någon kärnfullt uttryckte saken i arbetslaget: knarkare åker sällan pulka.
Generellt är det bättre att både bruka och missbruka pulka än knark.
Att skilja på bruk och missbruk är inte det lättaste.
Sant. Det som avses är nog missbrukare åker sällan pulka.
Knarkare framstår ytterst sällan heller som knarkare, så det är nog fler pulkaåkare än du tror som tänt upp en gång eller två.
Jag tror absolut att Estetiska Programmet (i synnerhet, gymnasiet i allmänhet) skulle behöva ta upp drogdiskussionen på allvar. Över huvud taget är det extremt vanligt med minderåriga gymnasister som super. På ES-programmet är dessutom alokoholkulturen ovanligt öppen.Tror inte att man kan försvara sitt alkoholbruk på något vis, oavsett om det rent medicinskt klassas som ett missbruk eller ej. Det är en beroendeframkallande drog, och ett medel för att bedöva hjärnan – det kommer man inte ifrån.Men kaffet, alkoholen och det monetära systemet är nog de beroenden det blev svårast att lagstifta mot.