Low-lifes

Det diskuteras emellanåt vett och etikett gällande bruk av mobiltelefon.

Det gastas på, lite hur som helst, i dessa telefoner. Jag försöker hålla en diskret nivå tillsammans med min mobil. Sedan jag blev med iPhone har det dock blivit svårare.

Jag blev uppläxad en gång av kommendörkapten Pettersson, vännen som jagat ubåt på de sju haven, har en faiblesse för antikviteter, gillar kraftiga röda viner och nu tillbringar det mesta av sin tid med att pendla mellan Sundborn och Karlskrona, när vi för ett par år sedan handlade på Hemköp.

Min telefon ringde när jag stod i kön och medan jag betalade fortsatte jag att tala i den. Efteråt såg jag att Daniel såg ogillande ut.

När jag frågade vad det var som störde honom svarade han att bara för att personalen i kassan av vissa betraktas som low-lifes behöver inte du också visa detta för dem så himla tydligt.

Han hade helt rätt, och jag skämdes.

Det finns ingen anledning, eller i vart fall väldigt få, att behandla servicepersonal eller våra medmänniskor på det sättet. Sedan dess gör jag heller inte det. Det är en fråga om respekt.