I natt jag drömde 2

Det är sällan jag minns mina drömmar.

Tyvärr, vill jag säga, för de gånger jag gör det kan jag ofta se tillbaka på en helt otrolig upplevelse. För det mesta helt bisarr och obegriplig, i och för sig.

Det skulle vara spännande att komma ihåg drömmarna lite oftare och dessutom kunna ventilera dem med någon expert.

En gång har jag vaknat av att att vara fullt inbegripen i en veritabel brottningsmatch. Det var under den så kallade fältvane-veckan i lumpen.

Vi hade fått lära oss en massa grejer som jag gjorde mitt bästa för att omedelbart glömma bort. Vi sov i stora 12-mannatält med kamin, eldvakt, ruskalång och ruskakort. Jag sov närmast tältöppningen i närheten av den plats som var eldvaktens.

I sömnen går jag tydligen till anfall och vaknar av att jag håller på att brottas med en liten undersätsig kille från Södermalm. När han upprört frågade vad i helvete jag höll på med hör jag till min ohöljda förvåning mig själv svara: övar strypgrepp bakifrån, såklart.

Kapten Arosenius, tidigare omnämnd här på bloggen, sa åt mig att Rambo, det var alltså jag det, skulle tagga ner och gå och lägga sig igen.

En annan dröm hade förvandlat mig till en hillbilly i övre Norrland. Iförd kepa, snus, graningekängor och Helly Hansen bevistade jag en freak-show där små män på alla fyra skulle kräla omkring i en glasbur med monstruöst överviktiga kvinnor på sin rygg.

Deras ryggar knakade betänkligt medan en mandolinspelare hysteriskt spelade en diabolisk sång. Den drömmen var obehaglig och jag ville inte närmare analysera den för jag är inte säker att jag skulle gilla svaret. Jag har ännu svårt att tala, eller skriva, om den faktiskt.

En kollega drömde om att han skulle bli kontrollerad av skolverket medan han undervisade i fel ämne i en jättesal. Allt gick fel medan kontrollanternas pennskrap ekade allt högre.

Jag hörde två politiker samtala om en mardröm en av dem hade haft. I drömmen hade politikern fått gå på möte utan att få en dagordning och kollegan ojade sig väldigt över hemskheten i den drömmen.

Undrar förresten vad Gadaffi drömmer. Eller George W Bush. Eller Gud. Eller Brittney Spears, Jonas Gardell och Lars Ohly.
Och så vidare.