Personligt, Spännande människor

Sommaren 1991

av adolphson

Under tidigt 1990-tal bodde mina föräldrar på Promenaden mitt i stan. Det var en bra och central adress, särskilt värdefullt var detta faktum för mig eftersom föräldrarna tillbringade hela sina semestrar på västkusten.

Jag var sommaren 1991 nymuckad och sommarjobbade. Detta var också en av de sista somrarna Falu Folkmusik Festival ägde rum på det småskaliga, okommersiella sätt som tilltalade målgruppen. Spelmännen, alltså, inte bara allmänna langos-ätande festivalfyllon.

Eftersom jag inte trakterar något instrument får jag tyvärr erkänna att jag nog mest lutande åt den senare kategorin. Men det var trevligt med folkfest, stånd (sic!) och musik i Kristineparken, allt under den evigt vakande J-O Wallins ögon.

Vad den mannen måste ha sett.

När jag tänker tillbaka på sommaren 1991 framstår den som omgiven av ett romantiskt skimmer lite á la sista natten med gänget. Efter den sommaren skingrades alla och även om jag träffar många av dem då och då så sker det inte samtidigt och på samma sätt som då.

Jag och Tage framförde en rapp under folkmusikfestivalen. Tage hade en trummaskin, jag var med och skrev texten. Vi tog en lång skarvsladd från idrottshallen och kopplade in oss bland dragspel och fioler.
Det var nåt om den amerikanske presidenten Reagan. His wife told him to stay in sight but Ronald run away with a tourist flight. Typ. Vid hade en street-dance också. Det var Stage som rullade runt i ett dammoln i gruset.
Senare den veckan drack D ett flak folköl och hans mamma undrade oroligt om det verkligen var nyttigt.Tillsammans med Dante utförde han också ett av de trick som har grundlurat mig mest genom tiderna. 

Bredvid mina föräldrars hus genomfördes en renovering, bland annat av vitvaror i olika lägenheter. Oskyldigt frågade D och Dante om de fick låna nyckeln hem för de ville låna toaletten. Jag ägnade detta ett förstrött intresse och lät dem låna nyckeln förstås.
När jag 06.00 nästa morgon något baktung ska ta mig upp till arbetet finner jag en toalettstol på mina föräldrars persiska matta i ett av rummen. Jag står säkert i tio minuter och försöker förstå vad det är jag ser.
Ögonen måste lura mig. Sedan går jag och kontrollerar våra andra badrum. Jodå, där står respektive toalettstolar kvar. Jag kom försent till arbetet. Jag funderade och tjatade på mina vänner. HUR kunde detta gått till?! Till sist bekände de vilket var en enorm lättnad.
Det var en bra sommar, det där. Inte bara för att jag bjöd Gry Forsell på en Lapinkulta, vilket väl torde framgå ovan.

6 reaktioner till “Sommaren 1991”

  1. Pingback: Bättre än alternativet (bild 17) | Fredrik Adolphson

  3. För att vare ett så oskyldigt bus var det extremt lyckat. Särskilt dina tankar om hur och varför det skett.Men när du började mumla om att ringa fastighetsbolaget för att anmäla att psykotiska fastighetsskötare gick runt och ställde in utrangerade vitvaror hos hederligt folk – ja, då var vi ju tvungna att berätta sanningen.

Kommentarer är stängda.