Humor i vården

I onsdags fick jag alltså en stroke.

En liten skada på en artär i samband med idrott ledde till en blodansamling vilket resulterade i en stroke.

Jag ser illa och är trött, annars går det bättre för var dag. Jag har fått förstklassig service från sjukvård och nära och kära. Detta är heller inte det värsta som hänt mig, rent psykiskt. Den händelsen ska jag återkomma till. 

I dag ska jag prata om något annat.

I hela mitt liv har jag velat underhålla och fåna mig. Provocera lite, kanske. Jag vill alltid se det komiska i ett stort allvar. Kärlek till glädje, vin och sång – jämt.

Därför såg Den Änglaljuva det som ett sundhetstecken när låg jag på sjukan och och tänkte ut ganska taskiga (det medges, men å andra sidan har ju Loffe byggt en karriär på sitt blåskåpet-skämt) stroke-skämt.

En morgon gick jag ut i allrummet och drog högt följande skämt:

Vet ni varför det är så bra för oss strokepatienter att bada bastu? Jo, för att det är nyttigt med kokta grönsaker.

Det blev tyst ett par sekunder. Sedan började en äldre tumöropererad farbror skratta. Och han skrttade så tårarna rann, han tappade till och med glasögonen i filen.

Då började i sin tur några yngre kilar att skratta åt honom.Tre (smala) killar i sjukhusrock som står och håller i var sin droppställning och skakar av skratt så mycket att dropp-påsarna håller på att ramla av ställningen är i sig en ganska rolig syn.

Snart skrattade hela rummet. Då meddelade en sköterska strängt att nu fick det vara slut med det här larvet och att detta är en avdelning! När min skötare Reeves körde in mig på rummet fnittrade han hela tiden och upprepade på sin Norrslunds-dialekt ja fy fan, ja fy faaan.

Fast ingen blev arg, utan alla såg glada ut när jag dök upp framöver. Jag tror man läker bättre när man skrattar. En elev citerade en gång Mr Bean i en uppgift om religionskritik: Rätten att få driva med människor är viktigare än rätten att få förbjuda den rätten. Jag håller med. Ett skämt vid rätt tidpunkt ät priceless.

Dessutom medförde detta att alla skrattade artigt åt mina banaliteter under resten av hospitaliseringen. Men att ha fått ett helt rum fyllt av svårt sjuka människor att skratta ger  en varm och lycklig känsla som jag tar med mig in i rehabiliteringen som kommer som ett härligt minne.

8 reaktioner till “Humor i vården

  1. Bra där! Undra vad som händer när man vänder på resonemanget. Får vårdpersonal också skämta i det offentliga rummet? Jag brukar betrakta vårdcentralens väntrum som en teaterscen. Fulla väntrum med tystnad där alla patienter följer en spänt med blicken. Kommer turordningen att hållas? Ropas någon upp före de andra? Är något avvikande? Jag provade lite humor under mass-vaccinationen av svininfluensan. Överfulla väntrum, vibrerande och växande ilska hos en frisk befolkning som får gratis vaccin i tur och ordning. På utsatt tid gick jag ut i väntrummet och frågade: ”jaha vad säger ni, ska jag börja vaccinera er, eller gå och ta en kopp kaffe?” Ansiktsuttrycken var obetalbara men innan tumult uppstod hann jag med ett ”nej då bara skojade såklart, nu börjar vi”.. Humor från vårdgivare är ett minfält. Kanske för att det ofta blandas ihop med maktuttryck./Helena, nurse Ratchid.

  2. Ooo, vilket underbart citat! Har du det på originalspråk? Skulle vara väl värt att brodera och sätta upp på väggen, faktiskt. Som ett motto, liksom.

Kommentarsfunktionen är stängd.