Ordförande!

I dag kan man i Dalarnas Tidningar se en blänkare om att jag blivit vald till ordförande i Folkpartiets styrelse efter Kerstin Söderbaum. Rätt många har uppmärksammat detta och jag har fått en del muntra tillrop, även från människor som inte är liberaler.

Styrelsens sammansättning känns också bra, särskilt roligt och viktigt är att ungdomsförbundet är väl representerat. Jag tänker i mitt styrelsearbete arbeta för att på olika sätt locka fler medlemmar till oss i allmänhet samt att få till en nystart för Liberala Kvinnor här i länet som sedan en tid för en tynande tillvaro.

Mandatet känns bra, valnämnden nominerade mig och man visste vem man föreslog och sedermera enhälligt valde. Det kan ju passa bra med en klassiskt socialliberal på posten nu när partiet som helhet äntligen återgår dithän.

(Föreningar har ofta svårt att få frivilliga att sitta i valnämnder. Det upplevs som ett tråkigt och föga glamoröst arbete. Men tänk vilken makt som ligger i att utse kandidater till olika poster. Jag har för mig att det var så Stalin la grunden till sitt envälde – han tog kontrollen över nomineringskommitte´ och valnämnder).

I uppdraget ingår att tillsammans med andra leda nästa valrörelse i Falun.

Liberalismen är svag här i stan, liksom i länet. Valrörelsen 2014 blir en utmaning. Några inledande försiktiga och personliga målsättningar är emellertid:

– Bredda medlemsrekryteringen.

– Nå Faluborna bättre och på olika sätt.

– Inte delta i pajkastningen mellan Vänstern och övriga partier. Det är ovärdigt det som pågår och den som trampar i hundlorten luktar själv skit, som Thomas Fahlander en gång sa.

– VM. Vi ska genomföra detta med förnuft och sans. Men vi ska också fortsätta kräva öppenhet och redovisning av alla summor och kostnader. Svante Parsjö-Tegnér har redan börjat. Det kan bli en känslig historia för såväl  S som M.

– För min egen personliga del är målet att ta en plats i kommunfullmäktige efter 2014. Det vore väl något, det.

—

Jag är sannolikt den förste i min släkt någonsin, på både fars och mors sida, som engagerat sig politiskt. Det känns lite…nervöst.

Det är väl som farmor i Norrbotten en gång sa när hon inte var helt nöjd med sina företrädare. Ja, ja, det blir nog bra. Bara de får vinna några val först.