VM (det gör ont)

Det sitter en lila elefant vid bordet men ingen pratar om den.

Det är redan vår men det är skid-VM jag mest tänker på nuförtiden. Här kan man läsa bakgrunden i en ledare i Dalarnas Tidningar. Den är värd att läsa.

Jag, och flera med mig inom FP, har länge gått med en dålig magkänsla. Det har varit problematiskt att hantera frågan internt eftersom partiet faktiskt röstade för Faluns kandidatur när saken behandlades i kommunstyrelsen den 24 april 2007.

Jag engagerade mig i FP 2006 men började inte aktivera mig ordentligt förrän 2007. I februari var det årsmöte.

Ansökan för VM hade redan lämnats in och jag och Thomas Fahlander yrkade på att vi inte skulle sträcka oss längre än till 70 miljoner (kanske naivt åt andra hållet i och för sig) samt att en controller skulle tillsättas för att övervara kostnader och avtal.

En kommun vet inte alltid vilka frågor som ska ställas vid förhandlingar och upphandlingar, tänkte vi, varför detta verkade vara ett bra förslag. Jag har för mig att årsmötet beslutade enligt förslaget (om controllern, alltså) men det verkar som att det aldrig fördes fram i KF.

Även Åsa Nilser var emot men följde sedan partilinjen eftersom majoriteten på årsmötet stödde ansökan som den såg ut.

Sedan har det rullat på.

Ibland har jag försökt lyfta frågan internt. Problemet är att många av dem som tog beslutet inte längre aktiva. Lars-Erik Mååg, är kvar och sitter i fullmäktige, har sin uppfattning klar och är generellt positiv till allt som har med VM och Lugnet att göra.

Konsekvensen kan bli, och har någon gång blivit, att två av FP:s representanter i KF röstat olika. Mååg går mycket sällan på medlemsmöten och kommer inte att ställa upp för omval.

Jag tycker det verkar vara en generationsfråga. Män, i alla partier, födda på 1960-talet och tidigare, är i allmänhet för att lägga stora kommunala resurser på VM och Lugnet. Fast det där är mer en känsla än en återspegling av verkligheten.

Jag sitter som ersättare i socialnämnden.

Jag är småbarnsförälder.

Jag är lärare.

Jag kan inte längre stå för detta vansinne. För att citera Torbjörn Fälldin: jag kan inte dagtinga med mitt samvete.

Jag ser kollegor bli sjukskrivna, i skrivande stund är, eller har varit, tre kollegor på mitt arbetsrum sjukskrivna och två till är på god väg.

Det ska genomföras ytterligare besparingar. Fler lärare och administrativ personal ska avskedas.

Jag ser en stor arbetsbörda som därmed kommer att öka.

Jag ser speciallärarkompetenser försvinna medan behovet ökar.

Jag ser fler och fler elever som inte ännu behärskar svenska och därför har stora behov av lärare med kompetens i svenska som andraspråk samtidigt som resurserna inte medger detta.

Satsar vi inte på skolan och sociala myndigheter ökar problemen och därmed missnöjet.

I missnöje frodas extremism.

Och kollegorna sjukskrivs. Det är inte heller billigt vare sig för samhälle eller individ.

Jag tänker inte ens börja rada upp alla behov som finns inom socialförvaltningen och ställa dessa mot VM-kostnaderna på minst 500 miljoner.

Det hänger ihop: en satsad krona på mig som lärare är tio sparade kronor hos de sociala myndigheterna.

Ett svar som upprör mig: det är olika budgetar. 

Det är fortfarande samma pengar vi pratar om. Vilken påse vi lägger dessa i är politik. Och tjänstemannabeslut. I Falun har vi lagt 500 miljoner i en påse. Då blir de andra påsarna rätt små.

Forskning inom skolans område är tämligen entydig. Det som verkligen ger resultat är en kompetent, nöjd och engagerad lärarkår. En differentierad lärarkår med olika kompetenser. En lärarkår med yrkesstolthet. En lärarkår med gynnsamma förhållanden och bra betalt.

Men i Falun skärs det ner. Det besparas. Regeringens satsningar verkar gå med knapp styrfart och trycket på befintliga resurser ökar.

Skolmiljön, som vi alltså kan läsa om i dagspressen, är på många håll katastrofal. I samma takt jag varje dag från min arbetsplats ser VM-arenan växa fram ser jag mina kollegor brytas ner under en övermäktig arbetssituation.

Det känns så oerhört cyniskt.

Om det ändå vore så att jag inte varje dag behövde se det som bokstavligen suger musten ur min arbetsplats: hopptornen.

Jag hatar dem.

Jag har, med undantag för en tioårsperiod när jag gjorde lumpen, reste och utbildade mig, alltid bott i Falun.  Hopptornen har funnits i blickfånget i hela mitt liv. Och nu vill jag ta bort dessa ting eftersom de skymmer utsikten mot en vettig framtid.

De har kommit att bli en symbol för allt som är dåligt med min kommun, de står för allt det jag vill förändra.

Mänskligt har jag, mot övertygelse som framgår ovan, försökt följa det partiet en gång beslutade. Nu kan jag inte göra det längre. Inte heller politiskt kan jag inte stå för det.

Frågar någon så svarar  jag: FP gjorde fel. Jag försökte påverka då beslutet togs. Nu är jag ordförande för styrelsen och har en egen plattform: jag är emot VM. Vad olika representanter än säger eller gör.

Vår gruppledare Svante Parsjö- Tegnér säger att vi får genomföra evenemanget – men så billigt som möjligt. Så det får väl bli partiets hållning, antar jag.

Fast fan tro´t. Intellektuellt förstår jag argumentationen om att vi måste genomföra evenemanget. Känslomässigt, utifrån mitt uppdrag i socialnämnden eller mitt arbete i skolan, kan jag inte förstå detta vansinne.

Jag tycker hanteringen tydligt visar att det är en lila elefant, S och M, som styr Falun. Visst, FP kunde gjort bättre ifrån sig sin ringa storlek till trots. Jag tänker emellertid inte dansa mer med den lila elefanten.

Att vara liberal är att stå på kollektivets minsta beståndsdels, individens, sida. Det har FP i detta inte levt upp till. Vi kan bättre.

Hur det än är hoppas jag väljarna straffar de ansvariga politikerna i varje parti. Det är hög tid för ett generationsskifte.

Jag hoppas också väljarnas dom drabbar mig. Jag var inte stark nog i avgörandets stund och det ska utkrävas ansvar också av mig.

Jag skäms.

16 reaktioner till “VM (det gör ont)

  1. Jag är socialliberal vilket innebär att jag ser staten som en garant för frihet. Alla måste ha samma möjlighet till frihet och individualitet. Alla måste ha samma möjlighet att kunna välja. Annars är det en möjlighet för en liten privilegierad grupp i världen eller i ett land. Det kan vi Folkpartister aldrig acceptera.

  2. Jag får väl anse mig själv som liberal dock gillar jag inte att kategorisera mig i någon ideologi. Partiet Enhet har ingen tydlig ideologisk hållning vilket är bra! Folkpartiet vill fortfarande att statens och kommunens skatteintäkterna främst skall komma från arbete(=Stöld!) och dessutom är ni positiva till kvotering. Här går ni emot liberalismens kärna gällande äganderätten och friheten att välja. I det avseendet verkar partiet ENHET ha en mer liberal hållning än Folkpartiet!

  3. Nja, jag tror inte det nödvändigtvis gynnar demokratin att starta nytt. Dessutom är jag liberal och tror att FP har en framtid. En framtid som jag vill vara med och påverka. Välkommen till oss, istället!

  4. Jag håller helt med dig, Fredrik. Så mycket av våra lärarlöner ligger bortkastat i olika äventyrsbad och arenor. Skall vi ha en bra skola med vettiga lärarlöner och vettiga arbetsvillkor, måste vi se till att ta pengarna från den vampyr som elitidrotten blivit.
    Håkan

  5. Engagera dig i ett nytt parti istället. Hierarkin i de etablerade partierna är hopplösa och att få uppleva ett generationsskifte i dessa partier känns avlägset. Jag funderar på att engagera mig i kommunpolitiken och då överväger jag att representera partiet ENHET. Vill du följa med på min resa?

  6. Fantastiskt bra skrivet Fredrik! Håller verkligen med dig om att hopptornen har funnits alldeles för länge i vårt blickfång och bör tas bort, eftersom de skymmer utsikten mot en vettig framtid och inte ger oss något hopp.

  7. Det förstår jag! Men poängen är som sagt att stjärnorna kunde vi se utan att betala 500 mkr…förövrigt föreslår jag att du lägger din röst på mig. Det finns ingen hejd (höjd?) på det jag kan åstadkomma om jag får chansen!

  8. Vi står inte lika i politisk grundsyn. Jag ser fram emot att gå upp på Lugnet med den skidintresserade sonen för att få se stjärnorna live. Jag är dessutom en man född på 50-talet. Men i grund och botten instämmer jag helt.

  9. Utmärkt skrivet Fredrik! Det andas realistisk framtidstro och år inte bara det vanliga kastandet av skuldtrasan som exempelvis debatten i Britsarvskolans aula härom kvällen. Kommer aldrig att glömma politikern som till den i arkiven grävande skjutjärnsjournalisten sa; – ”jag tror idag att jag hade fel då och har därför ändrat mig Är det konstigt eller? ”
    Hon fick min röst det valet.

Kommentarsfunktionen är stängd.