KF okt 2014

Jag glömde att jag lovat någon att dela med mig av mina erfarenheter från fullmäktige. Eftersom det är dags för nytt möte på torsdag igen ger jag här en kort sammanfattning av det förra, mitt första, mötet.

Det var delvis ett nytt fullmäktige, mded 55 % nya ledamöter, som sammanträdde och det var en välkomnande stämning. Ålderspresidenten (den som leder mötet innan ordförande formellt utsetts) förklarade mötet öppnat och inledde med några allmänna och intressanta synpunkter.

Faluns valdeltagande låg på 85 % (och FP gick fram två mandat till totalt 4).

SD hade störst intern förnyelse med 80 % (men de gick från 2 till 8 mandat).

Den kvinnliga representationen är i fullmäktige 42 % (vi i FP har varit dåliga på att få fram kvinnor: 1 av 4) samma siffra som förra mandatperioden.

Det är lika många av ledamöterna som är över 60 år som under.

På förekommen anledning uppmanades ledamöterna att från talarstolen angripa åsikterna hos sina politiska motståndare och inte personen. Vi uppmanades även att inte missbruka voteringsprincipen och tillgripa votering bara för att markera sitt missnöje med ett visst beslut.

SD har en ersättarplats i kommunstyrelsen.

Susanne Norberg (S) blir första kvinna på posten som kommunstyrelsens ordförande i Falun. Vad maktens man Jonny Gahnshag ska göra nu vet jag inte riktigt.

Jag vill inte påstå att fullmäktige präglades av retorisk härdsmälta men däremot viss pragmatism i de olika anföranden jag tog del av.

Jag äntrade själv talarstolen. Jag begick min debut i frågan om utökad kredit med 150 miljoner till LUFAB och yrkade på återremiss. Det tänker jag göra på torsdag igen. Varför? Jo, det klart att jag vill se en reparerad ishall och badhus.

Men nu har förra fullmäktige beslutat om att bränna allt krut på VM i skidor. Alltså vill jag se en ordentlig investeringsplan innan jag trycker på ja-knappen för något jag tycker är mycket bättre och viktigare än hopptorn.

Var går gränsen, eller taket, för majoriteten C-S-MP i Falun?

Note to self: Diskutera med vänsterns Patrik Andersson, som hade ett intressant inlägg i frågan, om hur kommunen kan hjälpa de hemlösa.

Note to self: SD:s Knut Scherman (han som uttalade sig rasistiskt i valstugan)är idel vänlighet. Men jag håller mig på avstånd från honom och alla andra sverigedemokrater. Inget vänligt småprat eller mysigt frataniserande i pausen här inte.

Jag misstänker nämligen att detta är en uttänkt strategi, centralt uttänkt och påbjuden från partiledningen. Genom idel vänlighet och kontakt ska en mask av normalisering skapas och omgivningen ska duperas till insikten att SD är ett parti bland andra som man visst kan samarbeta med.

Ledsen Knut –  men ain’t gonna happen.

Ditt människovärde respekterar jag – men jag hatar dina åsikter och politik.