Frysa tiden

Vad är egentligen en äkta bild? Finns det ens något sådant nuförtiden? Om en bild är retuscherad, eller på annat sätt manipulerad, är den kanske att betrakta som falsk. Men är den falsk om den är arrangerad?

Ta det första kända exemplet på retuschering: när Stalin i efterhand lät avlägsna Trotskij från ett foto där denne stod nära Lenin. Det finns rätt många fotografier som kommit att betraktas som klassiska: riddaren som spelar schack med döden, Marilyn Monroe och kjolen, Che och så vidare. Många av dessa är arrangerande och alls inga ögonblicksbilder.

 

 

Personligen är jag är kluven till frågeställningarna ovan. Även om en bild faktiskt är arrangerad eller retuscherad visar den ändå något ur det förflutna.

Det första av mina exempel (nedan) är ett känt motiv som är arrangerat. Bilden skulle tjäna ett syfte. Och motivet blev såväl staty som film. Det är Flags of our fathers-fotot jag tänker på.

 

 

Ett mer modernt exempel är ett foto som togs under kravallerna i Ferguson 2014. Fotografen har fångat ett fint ögonblick mitt i ett kaos. Precis som fotot från 1:a maj i Borlänge (nedan) uppstår omedelbart rykten om dess äkthet. Men kanske spelar det inte någon roll. Kanske är ett arrangerat foto ett bättre sätt än våld om en vill bekämpa intolerans och hat.

 

 

Sedan har vi århundradets fotografi – tanten i Växjö, taget av Hans Runesson. Jag har länge använt mig av det i undervisningen och för två år sedan fick det ny aktualitet då Kulturnämnden i stan med röstsiffrorna 9-6 beslutade sig för att inte låta motivet bli staty.

Dels ändrade sig vissa av ledamöterna i nämnden efter att en, kanske den ende, kände släktingen till tanten med handväskan absolut inte ville ha någon staty. 1985 inföll de första större sammandrabbningarna mellan nazister och antinazister och jag minns det här mycket väl. För mig säger det något om en tid jag själv upplevde.

Alla på bilden är förövrigt numera avlidna.

Tant och tant, förresten. Kvinnan är vid tillfället 38 år och hennes mamma  hade upplevelser från koncentrationsläger under andra världskriget. Jag förstår hennes reaktion. Någon staty blev det dock inte eftersom tanten ansågs förespråka våld.

Verkligen? En handväska? Jag tycker nog för min del att Engelbrekt på stora torget i Falun ser våldsammare ut. Svärd, rustning och grejer. Den statyn restes 1919. Att en kommun idag inte ens vill ha en handväsk-smocka i brons på sitt torg kanske ändå inte är så dåligt när allt kommer omkring.

 

 

1:a maj trampade en massa nazister Borlänges gator. Om det kan en tycka mycket. Bilden som nu sprids ifrågasattes omedelbart men Expo förnekar att den skulle vara uppgjord.

Oavsett vilket ställer hon ju sig där – öga mot öga med ondskan. Det krävs mod för sånt. Om någon fotograferar eller inte är måhända en annan fråga. Och bilden och den efterföljande debatten säger något om vår tid.

Vi får väl läsa om det i historieböckerna, kanske. För historien kan vi aldrig föregripa.

 

Relaterade blogginlägg:

Engelbrekt

Vietnamn och bortom

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s