Vad vi lämnar efter oss

Alla känner väl till Dödahavsrullarna och hur dessa 2000 år gamla texter hittades i grottor av en liten herdepojke.

Innehållet är omtvistat och fragmentariskt. Rullarna ger en inblick i livet kring Döda havet i allmänhet, och i en judisk sekt i skarp kontrast till omvärlden i synnerhet, på 100-talet.

De tolkas och diskuteras än idag. Myter och konspirationer har tillsammans med vetenskapliga diskussioner kommit och gått sedan 1947 när fynden gjordes.

Tolkningar av ett budskap är ofta avgörande. Den som har tolkningsföreträde för ett visst budskap styr. Det är alltså en fråga om makt och inflytande.

Den ansedde Paulus, som var romersk medborgare och allt, brukar anses som den som faktiskt skapade den nya religionen Kristendom. Hans budskap gick ut på att man skulle tro på Jesus, istället för den gamla judiska lagen, för att nå frälsning.

Jag är ingen expert men som jag förstår det plockade Paulus ut delar av, eller hela, Torah, la till egna och andras berättelser om Jesus och skrev till sist instruktioner, brev, till de första kristna församlingarna. Detta, bland annat, bildar lejonparten av den andra delen i de kristnas Bibel: Nya testamentet.

Varför kan man inte hävda att religion går att tolka och omtolka? Det har ju skett från dag ett.

—

Det finns inte i våra svenska hem, eller i varje fall inte i lika stor utsträckning som i de europeiska hem där man upplevt ett eller två världskrig, några gulnade fotografier av stupade släktingar.

Vi har inte upplevt krig ordentligt sedan 1809 (om man nu ens kan kalla det ett riktigt krig).

Vi har inga monument eller krigskyrkogravar från de båda världskrigen vilket man annars finner runt om i Europa.

Historien påverkar våra ställningstaganden i olika avseenden. Norrmännen och danskarna var snabba in i NATO. Danmark valde även tidigt (1974 har jag för mig) medlemskap i EG, sedermera EU, medan finländarna tog längre tid på sig men var i gengäld snabba med att införa Euron.

Historien påverkar vår nationella självbild.

Sveriges historia har bidragit till svenskarnas ljumma inställning till EU. Trots att vi i äldre tid ofta handlade, och skövlade för all del, nere på kontinenten. I modern tid har vi litat på att amerikanerna ska lösa problemen åt oss om det verkligen skulle behövas.

Språket formas av historien och kommande generationers tolkningar av dessa.

Bland annat därför läser jag protokoll, som jag är satt att vidimera, noggrant. För någon som om 2000 år granskar det jag lämnat efter mig, kanske för att förstå min eller sin egen tid lite bättre, är exempelvis frågan om tolkning och placering av ordet OCH i ett protokoll väsentlig.

Vad får protokollspråkets utformning för betydelse för historiker och kommande generationer tro? Kan man finta framtiden, tro?

När detta skrivs, den 30/10, avled Karl IX år 1611. Han hade visserligen varit slagrörd länge. Kanske strokedrabbad även om samtiden inte kunde ställa diagnos. Karl X Gustav dog å sin sida antagligen av lunginflammation, i Göteborg, 1660. Fast hans livsföring hade medfört vacklande hälsa sedan länge.

Med ett penndrag, har jag läst någonstans, införde Karl X Gustav envälde. Det stod i testamentet att hans son, den blivande Karl XI, skulle styra med råds råde. Den döende kungen fattade pennan och strök de sista orden. Meningen i testamentet, som märkligt nog godkändes av ständerna, löd istället: Kungen ska styra.

Det är väl som i den gamla slagdängan från 80-talet: Words dont come easy to me. 

Nog skulle jag vilja vara i närheten om 2000 år när någon stackare ska försöka sig på att förstå undertecknad. Den som lever får se.

Som det nu är har både jag själv och delar av samtiden fullt upp att förstå mig.