Det nya betygssystemet

Det är en del kritik mot det nya betygssystemet. Jag har arbetat som lärare i gymnasiet sedan 1998 och upplever den nya gymnasiereformen och betygssystemet som välgörande för skolan och min arbetssituation.

Men det finns brister i hur huvudmannen, kommunerna, genomfört och prioriterat de statliga reformerna. Ofta har lärarna inte fått tid eller möjlighet att ordentligt lära sig det nya systemet.

Sedan får väl varje kollega i ärlighetens namn själv svara för hur väl hen förberett sig för det nya. Möjligheter har funnits. Skolverket har erbjudit utbildningar och har digitala instruktioner som varje skola och enskild lärare kunnat ta del av.

Här följer ett exempel på hur jag själv arbetar. Jag utgår i exemplet från gymnasiekursen Historia 1b som är den ordinarie historiekursen på 100 gymnasiepoäng och som i normalfallet sträcker sig över ett år.

I kriterierna för betyget E förekommer termerna översiktligt, viss säkerhet, enkla slutsatser och viss källkritik.

I kriterierna för betyget C: Jämför, tolkningar, att eleven motiverar sina argument, uttrycker sig utförligt och välgrundat om förändringsprocesser.

I kriterierna för betyget A betonas förmågor som utförligt och nyanserat, att eleven motiverar sig, och med säkerhet använder begrepp samt tillämpar olika källkritiska metoder.

Dessutom finns mellansteg i betygen B och D för de fall i vilka det inte är helt tydligt vilket betyg eleven i slutändan når. I det gamla systemet jobbade jag ofta med plus eller minus i bedömningsanteckningarna under kursen som man i slutänden vägde ihop. Det är ju ett mer osäkert system.

Inga av förmågorna som omnämns i det nya betygssystemet kan man förutsätta att eleven har innan kursen är färdig utan de uppnår, eller visar att de behärskar, dessa under kursens gång.

Jag låter eleverna inledningsvis läsa både kursmål och betygskriterier. Jag uppmuntrar till diskussion kring svåra begrepp eftersom det är viktigt att eleven förstår vad som står. Därefter får eleven i uppgift att sätta upp ett eget betygsmål och ett färdighetsmål.

Efter varje uppgift under kursen har jag ett samtal med varje elev där vi jämför det aktuella resultatet med det satta slutmålet. Hur ligger eleven till? Hur går vi vidare? Vilka förmågor saknas eller kan eleven kanske höja sin ambition? Vilket stöd behövs?

Jag försöker hjälpa eleven att se sina styrkor och svagheter, sätta resultat i relation till övriga ämnen och sitt liv utanför skolan så att även värden som balans och personlig hållbar utveckling prioriteras.

Det är inte svårt att konstruera uppgifter som på olika vis mäter de förmågor som eftersträvas i betygssystemet. Förstår inte en elev vad som menas med utförligt och nyanserat så tycker jag för min del inte att det är svårt att förklara det.

Ett sätt är att arbeta med matriser: alltså att i samband med en uppgift ha med en liten faktaruta som talar om vad som ska vara med för ett visst betyg.

Ett prov inom epoken Medeltiden kan se ut så här:

—

Mål som berörs helt eller delvis i detta prov

● Eleven skall känna till grundläggande drag i den historiska utvecklingen

● Eleven skall förstå innebörden av vanliga epokbegrepp och andra centrala historiska begrepp

● Eleven skall kunna analysera historiska problem och tolka orsakssammanhang bakom historiska förändringsprocesser

1. När, ungefär, inföll Medeltiden i Europa och Sverige?

2. Hur skulle du övergripande vilja beskriva Medeltiden?

3. Vilka olika lagar fanns det i medeltida Sverige? Redogör kort för deras olika funktioner? Varför är det viktigt med lagar?

E/D	Kan utvecklas
Du har koll på de flesta begrepp.	Du saknar eller har feltolkat flera begrepp.
Du förstår hur olika delar och begrepp hänger samman.	Du kopplar inte ihop grundläggande delar och begrepp.

4. Hur och varför uppstod Kalmarunionen? Vilka blev konsekvenserna?

5. Beskriv och förklara hur det medeltida feodala samhället var uppbyggt och fungerade. Jämför också feodalismen i Frankrike med den i England. Diskutera skillnaderna.

C/B	Kan utvecklas
Du använder centrala begrepp och kan sätta in dem i sitt korrekta sammanhang.	Det saknas centrala delar/begrepp.Du kopplar ihop olika delar/begrepp felaktigt.
Du redogör för större historiska sammanhang och visar på orsak och verkan.	Det blir mest lösryckta sammanhang utan tydlig röd tråd. Det saknas förståelse för hur delarna hänger samman.

6. På lektionerna har vi arbetat med Romerska imperiet, Kalmarunionen, Hansan och EU. Diskutera likheter och olikheter mellan dessa samt formulera ett (kort) ställningstagande om Europas framtid under din livstid. I svaret använder du begrepp som union, imperium, statsbildning, handel, nationalstat och gräns.

B/A	Kan utvecklas
Du uppvisar insikt och god förmåga att analysera historiska sammanhang i dina resonemang.Du visar goda kunskaper.	Redogörelserna blir alltför beskrivande.Resonemangen är inte tillräckligt underbyggda. Det saknas eller finns få ansatser till analyser.
Du uppvisar goda färdigheter genom att lyfta perspektiven på olika sätt.	Det saknas eller finns få ansatser till att utveckla perspektiven.Kunskaperna omsätts inte i självständiga tolkningar. De överförs inte heller till andra sammanhang.Jämförelsen kan utvecklas eller saknas.

—

Eleven kan tydligt se vilka frågor som måste besvaras för att nå en viss nivå. Det är lätt att diskutera resultatet efteråt.

Nu mäter ett sådant här prov enbart individuell skriftlig förmåga. Andra sätt att examinera måste också ingå i en kurs. Skriva vetenskapligt arbete med problemformuleringar, källkritik och analys, muntliga framställningar, att arbeta enskilt och tillsammans med andra exempelvis.

I slutändan handlar det om hur lång tid eleven behöver. I min kurs kräver jag att alla elever kommer på lektionerna. Men alla elever behöver inte göra alla uppgifter. Det beror på målsättningen.

Är målsättningen A fortsätter jag att ge eleven olika typer av uppgifter tills vederbörande klarat att exempelvis uttrycka sig utförligt och nyanserat samt tillämpat olika källkritiska metoder.

Samma sak gäller för alla betyg, givetvis.

Ibland går det, ibland inte. Ibland räcker tiden inte till och ibland bestämmer sig eleven själv för att ett annat betyg än det man från början siktade på är fullt rimligt. Ingen klagar eller känner sig främmande för det slutgiltiga betyget.

Så vitt jag förstår finns det heller inget som motsäger att en elev som nått D-nivå på en uppgift i slutändan ändå kan nå högre slutbetyg. Ofta handlar det alltså om tid – så länge det finns tid kan en elev kämpa på för att nå sitt mål medan andra kan slippa vissa uppgifter eftersom de redan nått målet.

(I mina ämnen finns, tack och lov, inga centrala prov vilket är en viktig skillnad).

Tid är något som vare sig elever eller lärare har i en skola där resurser skärs ner. Tar man bort specialkompetenser, lägger ut mindre tid på schemat till varje kurs och låter lärare undervisa i fler kurser minskar tiden läraren har  för varje elev och elevernas möjligheter att nå högre betyg minskar.

Det är här problemet ligger. Inte är det något större fel på den nya gymnasiereformen eller betygssystemet, inte.