byta fokus

Alarmismen breder ut sig. Det vrålas än om vinster i välfärden, än om gängkriminalitetens våld, om för och emot Greta. Jag känner mig allt mer desillusionerad mitt i allt vrålande.

Inte så att jag på något sätt vill förminska allvaret. Tvärt om – allt detta som det vrålas om innebär stora och allvarliga samhällsproblem. Men det var inte på grund av dessa jag en gång gjorde valet att engagerade mig politiskt.


Det råa offentliga våldet i samhället har faktiskt minskat vid en jämförelse. Men det har också blivit mer spektakulärt. Ändå tror jag vi kommer att lösa det. Jag tror också att vi på ett eller annat sätt kommer att lyckas komma till bukt med integrationen och klimathotet. Det är nämligen så vi människor fungerar. Vi löser saker.

Men vi måste först inse allvaret och ta problemen på allvar.

Men det är inte över dessa ting jag mår dåligt just nu. Nej, jag önskar att vi skiftar fokus i samhällsdebatten. Jag tänker på mäns våld mot kvinnor. Våld i nära relationer. Det var den frågan som fick mig att bli politiskt aktiv.

Halva världens befolkning misshandlar, mördar och utnyttjar den andra halvan. Ja, inte varje enskild man eller kvinna förstås. Men jag tror det är dags att börja prata om volymer och dra slutsatser därav.

Exempel.

Under 2018 anmäldes i Sverige 7960 brott som rubricerades som våldtäkt. Det är 21,8 våldtäkter varje dygn. Det i sin tur innebär nästan en våldtäkt i timmen.

I Sverige våldtogs 2018 en kvinna i timmen. Sannolikt rör det sig om många fler om vi tar hänsyn till mörkertalen.

I genomsnitt dödas tretton kvinnor varje år av en nuvarande eller före detta partner. Under 2018 dödades dock 22 kvinnor av förövare som de haft en pågående eller avslutad parrelation med. Antalet fall var en ökning jämfört med tidigare år.

Enligt statistiken är 89% (2016) av förövarna män. Detta, är jag väl medveten om, kan vara svårt för vissa att acceptera. Det kan också vara svårt att ge upp en förhandsrätt, inställning eller position i jämställdhetens namn. Det är måhända lättare att distansera sig. Att tänka på individens skuld och ansvar framför vårt gemensamma.

Jag hävdar att den som är tyst, tittar bort, har ett medansvar. Den stora faran är inte att vi är destruktiva utan att, eller om, vi accepterar att vi är det.

Jag har funderat mycket över det här. Men istället för att trötta en potentiell läsare med mina egna skriftliga tankar bjuder jag in till en kostnadsfri studiecirkel om två träffar där vi diskuterar våld i nära relationer, manlighet och hur vi på sikt skapar ett hållbart och jämställt samhälle.

Vi träffas 3:e och 10:e mars klockan 18 på Åsgatan 59 (ingång från gården via Magasinsgatan) och du anmäler dig via

mail: falun@sv.se

telefon: 023-222 46

Välkommen med din anmälan!


källor

BRÅ

Nationellt centrum för kvinnofrid