dalregementet 1800-1830 del 2

LEKSAND NEDOM SILJAN

I Sverige tillämpades vid tidpunkten för undersökningen det så kallade indelningsverket. I Dalarna fanns dock inga soldattorp, till skillnad mot andra landsdelar, och den indelte soldaten var själv tungen att ordna bostad till sig och sin familj. Detta kunde ske antingen genom att solden fick en bit jord av sina föräldrar eller att han flyttade in som måg i svärgården.

Vanligare var dock hjälp från rotebönder men det rörde sig sällan om mark i samma by som rotebönderna själva. Här finns en tendens till naturlig (medveten?) rotering av människor inom socknen.

1694 hade antalet rotar i Leksands socken bestämts till 160 och jag frågade mig varifrån dessa 160 män kom. De var visserligen så gott som alla bygdens egna söner…med den militära skolning de erhöll, och vistelsen utanför byn bland andra människor gav dem självklart ett övertag över de övriga byborna i fråga om uppträdande och förmåga att göra sig gällande.

Om man tittar på hela Leksands kompani år 1809 så framgår att av 150 man så är 24 inte från Leksands socken men fem av rotarna ligger i Åhls socken varför den verkliga siffran blir 19. Rotarna fördelade sig på följande vis över byarna i Leksands och Åhls socknar:

By antal rotar

Yttermo 4

Fernby 1

Hagebn 3

S. Bergsäng 4

Almberg 1

Vestanvik 3

Sunnanäng 1

Mjelgen 1

Bjorken 7

Slättberg 1

Sätra 1

Lacknäs 3

Vestannor 4

Mon 2

Kilen 1

Styrsjöbo 2

Fors 2

Vestberg 1

Sundnäs 2

Hjertnäs 5

Öfermo 1

Almo 4

Tibble 5

Grytnäs 1

Östanhol 1

Gärde 2

Rönnäs 5

Ullvi 4

Noret 4

Öjerby 2

Smedsarvet 2

Hallen 1

Boda 3

Hedby 4

Backbyn 2

Sågen 1

Åkerö 2

Lima 2

S. Rätta 1

Hjulbäck 2

Hisvåla 1

Backen 1

Tällberg 2

Åkerö 3

Fasbäck 1

S. Lindberg 1

Alvik 3

N. Bergäng 1

Tällberg 3

ÅHLS SOCKEN

Netleden 1

Öf. Heden 1

Tunsta 1

Romma 2

Edshult 1

Sjugare 2

N.Rätta 1

Näsbyggeby 2

Hälla 2

Heden 1

Rullsbjörken 2

Rältlinder 1

Limåbruk 1

Berg 1

ÖStan Nor 1

N Lindberg 2

Djura 4

Plintsberg 4

Laknäs 2

Lindberg 1

Holen 1

Berös 1

Varför vissa byar står upptagna flera gånger är på grund av att det står så i Grills Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket 2 varifrån uppgifterna är hämtade. Observera att det inte står samma rotetal vid dessa byar.

Regementet hade sina egna rotenamn på soldaterna och när någon rekryterades fick han helt enkelt överta sin föregångares namn. Nästan alla som rekryterades använde sin fars förnamn med tillägget son varav följer att det finns oändlig mängd Anders Persson eller Johan Matsson.

Sedan 1629 användes därför rotenamn på soldaterna. Exempel på sådana från 1801 är: Näsvis, Student, Flygare, Sparring, Broms, Stålkrage, Lurig, samt Nygift (vilken förövrigt saknar angivelse om civilstånd).

Om kompaniets chef ville få ut ersättning för sin tjänst var han tvungen att flytta till socknen eftersom majorsbostället, senare kaptensbostället, låg i Tibble. Det var bara regementschefen som bodde söderut, nämligen i Säter.