Medelåldern på den rekryterade soldaten år 1801 var 47 år, vilket är en tämligen hög ålder men en förklaring är att regementet vid tidpunkten inte varit i krig på länge.
Vid (som det hette) kassationsmönstringen 1809 angavs endast personer som avlidna och detta trots att det var krigsår. Samma år skickades 13 man hem och 2 man befordrades till korpraler.
Soldaten Urväder, anställd 15:e mars 1791, hör till dem som avled. Döden fann honom den 25:e januari 1809 och han var då 43 år gammal.
Från år 1813 saknas tyvärr första sidan i rullan vilket innebär att de fem första soldaterna för alltid försvinner ur historien (men säkert återfinns de i andra källor, som kyrkoböcker, men sannolikt under andra namn) samt att det därför inte med säkerhet går att säga var och när kassationsmönstringen hölls.
En god gissning torde dock vara att platsen var Uddevalla och datumet 8:e november 1813 då många soldater som dyker upp senare i rullan fick avsked där och då.
15 man fick avsked på grund av krämpor och sjukdom, 26 man har avlidit varav 10 på Uddevalla eller Fredrikshalds sjukhus. 4 man har dött hemma på roten och 8 anges kort och gott som döda.
2 rotar anges vakanta och 2 man dog i samband med olyckor under arbetet vid Göta kanal där regementet deltog. Där står att läsa att soldaten Hurtig befodrades till underofficer och soldaterna Krake och Fribrytare får medalj för tapperhet i fält.
Sannolikt skojades det en del om Krakes mod. Medalj fick han, icke desto mindre.
Tyvärr är rullorna ofta snåla med detaljer vilket den 36-årige soldaten Sofe kan illustrera. Det står nämligen angående honom: avförs ur rullorna 20/2 1819. Vad som hans livsöde innehöll framgår inte ur just denna källa.
Den sammanslagna medelåldern på de som får avsked eller avglidit är 32,3 år och antalet tjänsteår i medeltal är 9,3 år.
År 1811 är endast en man angiven som avliden medan hela 43 erhållit avsked i en eller annan form. Vanliga anledningar till avgång är sjuldom, skröplighet och hög ålder men i 1811 års rulla har man valt att vara lite mer utförlig. Anledningar som obotliga sår, svagt bröst, lugnsot eller bråck nämns som skäl för avgångarna.
Ganska många av de avgångna anmodas till underhåll och två får medalj för att ha bevittnat kriget. En soldat som begär avsked uppmanas att skaffa en ersättare om han ska beviljad avsked.
Att byta namn tycks ha blivit mer populärt jämfört med 10 år tidigare, år 1811 vill 11 soldater byta rotenamn mot endast 2 år 1801.
Medelåldern på de avgångna soldaterna 1811 är 31 år – alltså hela 16 år lägre än 1801. Man kan här se en klar påverkan på krigsåren under 1800-talets första årtionde.
Av de avgångna soldaterna 1811 var 22 man gifta medan 21 man var ogifta. År 1815 anges 15 man som döda varav det stora flertalet på avled på sjukhus i Uddevalla eller Fredrikshald.
4 man saknas av annan anledning, de är sjuka på roten eller kommenderad någon annanstans. Fribrytare och Krake har som sagt tidigare fått medalj och tillsammans med soldaterna Krögare och Bryggare befordras de nu till korpraler.
Fortsättning följer.
Adolphson 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.