Kamelkunskap

Ett gammalt arabiskt ordspråk lyder: Gud har 99 namn och endast Kamelen vet det hundrade.

Ordspråket syftar på, tror man, vårt mänskliga behov att sätta namn på Gud eller att förklara det gudomliga. Vilket inte är så lätt. Oavsett vilken religion man tillhör, eller om man är ateist, finns det saker som vi människor känner vördnad inför och som vi inte kan förklara.

Ibland får mina elever arbeta med begreppet Gud och hur olika grupper i samhället ser på Gudomlighet. Resultatet pendlar från Zlatan till haschromantiska rosaskimrande föreställningar.

Det är emellertid mycket intressant att låta morgondagens vetgiriga hjärnor fundera fritt över detta ämne medan jag lutar mig tillbaka bakom katetern…förlåt, katedern.

Lite hjälp medges dock, de får några religionsglosor med sig på sin väg in i det okända:

Gudsnamnet Elohim antar man rör gudomlighetens koncept.

Adonaj, som förekommer i filmen Passion of the Christ brukar översättas till Min Herre! och användes oftast vid skriftläsning i stället för…

…Jehova, ett namn som i sin tur enligt den judiska traditionen inte får användas hur som helst.

Sebaot används när Herren ses som en sorts general för en armé av änglar.

Allah är det arabiska ordet för Gud, vilket inte bara avser muslimer utan även arabisktalande kristna och judar men de senare grupperna använder sig av tillägget Allāh al-Ab (Fader Gud).

Så, var hamnar man om man filosoferar på detta sätt över Gud och dess väsen? Kort sagt, vad kan vi säga om honom/henne/det?

Den elev som vill imponera på sin lärare utgår från Guds svar när Mose undrade vem han var: Jag är den Jag är  – Jag kommer att visa mig vara.

Jag tycker det är här man kan finna mycket i islams, judendomens och kristendomens kärna. Citatet härstammar från den hebreiska utformningen av monoteismen att Gud finns inom var och en och av honom själv, den evige Skaparen som inte beror på något eller någon, och därför är den han är. 

Vissa religiösa grupper anser att denna fras eller åtminstone Jag är är en del av Guds egentliga namn, eller det enda riktiga namnet på Gud. Vi människor är alla gudomliga och Gud är något vi bär inom oss.

En elev kopplade dessutom ihop resonemanget med Descartes påstående Jag tänker alltså finns jag. Att existera är gudomligt, helt enkelt. Imponerande av en gymnasist.

Mer vanligt är att man kristiserar den ställning vi människor givit oss själva på planeten på andra arters bekostnad.

Det är ett härligt arbete, jag har.

Det är härligt, för att inte säga heligt, att leva och låta leva.

Eller som Henrik Edgren, historiska institutionens hårdaste opponent, brukar säga: Du är kungen, du är kungen.

I dag är en bra dag.