Solon och jag

Ibland omnämns en viss Solon, 640-558 f.v.t, som demokratins upphovsman.

Det som närmare avses är en serie ekonomiska, sociala och juridiska reformer han som den högste ämbetsmannen genomförde i Aten. Reformerna bildade tillsammans en sorts konstitution vilken ledde till republik i motsats till de envälden som rådde i de flesta (alla?) andra grekiska stadsstater.

Det hade visat sig nödvändigt att reformera statsskicket eftersom olika grupper inom det högre samhällsskiktet ständigt låg i luven på varandra och de egendomslösa medborgarna nästan helt saknade rättigheter och därmed helt var beroende av de högre samhällsklasserna.

Det blev oro i samhället. Staten fungerade inte optimalt och missnöjet var stort.

Att exempelvis stå i skuld till någon innebar i praktiken att vara slav. Kunde man inte betala sin skuld blev man i princip borgenärens egendom. Solon införde en sorts skuldsaneringslag för att undanröja rättsosäkerheten även om klasskillnaderna bestod.

I förhållande till sin egendom reglerades medborgarnas rättigheter och skyldigheter och till stadens styrelse kunde bara de mest förmögna väljas – olika uppdrag i det allmännas tjänst fördelades längre ner i hierarkin efter egendomsinnehav.

I folkförsamlingen och som bisittare vid domstolarna (nedan) kunde alla medborgare, utan avseende på förmögenhet, delta i beslut rörande statens angelägenheter.

Solons reformer syftade till att ta bort missförhållanden och (vissa) orättvisor för att åstadkomma ett mer harmoniskt samhälle. Resultatet? Ingen blev nöjd.  De rika ville att Solon skulle behålla den bestående ordningen medan de fattiga hade hoppats på en större ombildning av samhället.

Regeringsmakten gavs Rådet (alltså inte folkförsamlingen) och en annan nyhet blev införandet av domstolar att döma i enskilda ärenden och skydda konstitutionen.

Solons lagar ristades in i stenpelare som inte finns bevarade. Senare källor har haft en tendens att se Solon som upphovsman till alla demokratiska lagar och reformer i antikens Aten vilket inte stämmer. Somligt fanns sedan tidigare, annat tillkom senare.

—

Det finns en lokal fråga som jag engagerat mig i.

Hur?

Jo, jag har (sedan 2006) engagerat mig i ett parti, det partiet har i år lagt fram en budget, jag har försvarat den budgeten (och min syn på den aktuella frågan) i folkförsamlingens talarstol, jag har bjudit in skolnämndens ordförande och dess vice att lyssna på de sakkunniga, jag har lobbat i personliga samtal med dessa ordföranden samt självaste kommunalrådet, jag har skrivit allmänt och till dessa dignitärer samt självaste skolchefen.

Jag tackar Solon för möjligheten.

Blir det ändå inte som jag vill är mitt samvete rent då jag anser mig gjort vad jag har kunnat och förmått inom ramen för vad demokratin medger. Jag har sålunda rätt att klaga om, eller när, Rådet (kommunstyrelsen) tar ett annat – i mitt tycke sämre – beslut.

I övrigt får jag hoppas att medborgarna – om de håller med mig – ger mig ett större mandat eller att de engagerar sig politiskt själva.

För på någon ny Solon är det måhända inte lönt att vänta.

—

Enligt Wikiquote finns några citat av Solon som kan vara intressant att lyfta fram i sammanhanget,:

Den som vill lära sig att befalla måste först ha lärt sig att lyda.

Ingen dåre kan hålla tyst på en fest.

Poeter berättar många lögner.