Det fria skolvalet

Det finns kritik mot det fria skolvalet. Dels eftersom vissa undersökningar pekar på att detta kan öka segregationen och dels eftersom det finns oseriösa aktörer på marknaden.

Vad gör vi åt det? Stänger ner och återgår till 1970-talet? Naturligvis inte.

Jag tror det blir svårt för något parti att framgångsrikt driva en sådan politik eftersom människor numera är vana att få göra val. Helst när det gäller grundläggande saker som utbildning och vård.

I min värld är detta att betrakta som utveckling. Åtminstone en förändring av mentalitet.

Det var inte bättre förr. Det var värdelöst förr.

Men vi måste självfallet ha en lagstiftning som ger lika förutsättningar för den som vill bedriva verksamhet som finansieras via skattepengar. Låt oss därför begrunda alternativen.

Och låt oss slå fast denna grundbult på en gång: Det är INTE fult att tjäna pengar. Det är förluster i välfärden som borde förbjudas, inte vinster.

Däremot måste som sagt samma villkor råda. Det är bland annat därför jag förespråkar en statlig skola. Med staten som garant för frihet får alla som vill bedriva utbildning. Den som gör det bäst enligt en individs behov ska få chansen att ge just den individen valuta för just sina skattepengar.

Dock är det inte alla som vill, kan eller orkar göra aktiva val. Invandrare, barn från marginalen eller barn som vuxit upp i våldsamma eller missbrukarhem, gör inte i samma utsträckning aktiva och medvetna val.

De känner kanske misstänksamhet mot samhället, de kanske inte förstår vari valet består eller så kanske de helt enkelt inte bryr sig. Detta eftersom de är likgiltiga för såväl sin nutid som sin framtid.

Det hela hänger ihop med integration. Ett krångligt ord. Att alla ska smälta ihop till en enda grå klump är knappast den liberala avsikten med att vilja se lyckad integration. Ecce homo, ni vet. Se människan. Och begreppet gäller inte bara människor som talar ett annat språk.

Ingen individ ska behöva känna sig utanför. Men de ska heller inte behöva ge upp sin unika personlighet eller individualitet. Tvärt om: det är just den som ska finna sin fulla potential.

En aktiv integrationspolitik hänger ihop med det fria skolvalet, som jag ser det. Hjälp dem som inte gör aktiva val att känna tilltro sina möjligheter. Hjälp dem, exempelvis, att förstå innebörden av adekvat utbildning.

Någon använde sig av ordet möjlighetshorisont. Är denna horisont svart gör man inte fler val än man nödvändigtvis måste, och knappt ens det.

Totalitära regimer strävar ofta efter att kontrollera människors sinnen och drömmar.De vill inte se individuella val. Det är naturligtvis tvärt emot liberalismens idéer.

För vad är egentligen ett bra liv? Ser vi inte våra möjligheter kan nog alternativet, att gå i gemensam folkhemstakt, förefalla tryggt och rättvist. Men kan vi inte utmana oss mer?

Jag är helt övertygad om att om någon med en dyslektisk diagnos vill kunna välja en skola som bäst kan möta detta och den som har andra behov eller önskemål bäst utvecklas om skolgången kan bli så anpassad som möjligt.

Jag är också övertygad om att om samhället genom olika åtgärder stödjer de familjer och individer som är mindre benägna att göra val, vik platser för dem, för en mer aktiv talangjakt inom kultur och idrott, bedriv en mer närvarande studievägledning redan från grundskolan och uppsökande verksamhet i hemmen….ja det är väl egentligen bara fantasin som sätter begränsningen, kommer vi att se en mer framgångsrik integration.

Och därmed bättre samhälle.

Men att förbjuda den som försöker, att peka ut alla som försöker starta ett alternativ utifrån en gemensam grund (statlig skola) som utsugande profithungriga kapitalister…nej det kan inte vara vägen framåt.

Det handlar inte att om att pungslå välfärden utan om att utveckla den.

Jag funderar lite över min egen skolgång och blir allt mer övertygad om att det fria skolvalet är viktigt. Men det behöver förses med  lite djup och dimension. Som så ofta när dagens liberala alternativ FP är i farten.

Förövrigt är total avreglering inte samma sak som ett fritt skolval.

 

12 reaktioner till “Det fria skolvalet

  1. Jag avsåg kommentaren ”Så du tycker det är i sin ordning att interna kommunala kostnader får ha vilken prislapp som helst. Det trodde jag inte om dig” som alltså är åsikter jag inte har.

  2. Det jag tror är att du missförstått mitt inlägg som faktiskt också är ett argument för det fria skolvalet. Jag försökte med ett par exempel faktiskt visa hur vinsterna kan uppstå för de som startar en friskola. Jag är helt övertygad om att friskolan skulle välja VM-data som leverantör av IT-tjänster och att betala 20:- vid badkassan istället för att anlita det kommunala alternativet. Och nej hycklare blir de inte för det. Jag och säkert fler med mig skulle gladeligen tagit emot mellanskillnaden. Skolan betalade dessutom 38.000:-/år i 6 år för en isbana som inte fanns.

  3. Ok då. Du delar inte min uppfattning.
    Så du tycker det är i sin ordning att interna kommunala kostnader får ha vilken prislapp som helst. Det trodde jag inte om dig. Dessa interna kommunala fakturor som genererar ”vinst” till andra kommunala förvaltningar misstror iaf jag även fortsättningsvis.

  4. Glömde några saker. Om man skulle ha en reglerad arbetstid, skulle ansvaret för verksamheten tydligare landa på uppdragsgivaren. Om mer långsiktig insats skulle krävas måste man omfördela, utbilda, prioritera, rationalisera eller rekrytera. Om kortsiktigt större insats behövs, skulle man kanske anse att betald tillfällig övertid var rätt val. En sak till. Marknadsföring, som jag anser är nödvändigt i ett konkurrerande system, kan också benämnas med korrekt produktinformation (gäller även tjänster) kostar pengar och är en kostnad av det fria valet som måste täckas av den effektivitetsökning man eftersträvar. När man tvingas marknadsföra sig inträffar något intressant. Man tvingas se åt två håll. Dels internt. Vad säljer jag egentligen. Och externt, till vem vänder jag mig. Den processen är egentligen den som kan driva utvecklingen i ett konkurrerande system. Min livserfarenhet från konkurrerande privata verksamheter gör att jag tänker i dessa banor. MEN……det innebär inte att jag skurit guld eller är renodlad kapitalist. För mig räcker det med en just lön och att det är intressant att förstå saker och en tillfredställelse att lyckas genomföra saker. Kanske skulle vi må bra av att göra en analys av vem som företräder vad.

  5. Intressant!

    Några reflektioner: det jag skriver om ovan är alltså inte ett riskkapitalismens lov men jag tycker de borde få finnas på samma villkor som alla andra. Utan riskkapitaliser hade inte penicillinet uppfunnits, exempelvis.

    Sen: Bra idé! Men den förutsätter att ett fritt skolval är möjligt att göra.

  6. Jag ifrågasätter inte konkurrens och val. Men det finns många fler drivkrafter i ett liberalt samhälle än ekonomi. Om lärarna skulle vara lika ekonomiskt intresserade av ekonomi som riskkapitalister som, trots de goda föresatserna i det fria valet, äger en stor del av våra utbildningar, då skulle dom inte vara lärare. Altså skulle man kunna tänka sig former för fria skolval som mer syftar till just det du också så bra beskriver, att tillfredställa de olika individuella behoven samtidigt med byggandet av ett bra samhälle.

    Jag har ett konkret förslag till den kommunala skolan. Sätt av 5-10 % (ungefär det som ska levereras in som vinst i en riskkapitalbaserad skola) på ett speciellt konto. Driv skolan med resten och använd dessa pengar till det extra som lärare skulle kunna använda för att skapa en bra undervisning. Innebär att en klass skulle ha ca 200.000:- / år att göra studiebesök eller ta in gästföreläsare och dessutom kunna hyra buss och betala en hamburgare på utflykten. Om två klasser samarbetar skulle de kunna göra dessa inspirerande saker för ca 1,2 miljoner under sin skolgång. Men det kräver att en kommunala skolan skulle driva sin verksamhet på 90 % av dagens ersättning. Fullt möjlig, men då måste man också vara beredd att bryta den traditionella undervisningsformen. Ett första led skulle kunna vara att lärarna och eleverna arbetade 8-17. Effekt. Möjlighet att hitta en lärare, möjlighet att boka möten i ämneslag, förbättrad schemaförenkling, lokalutnyttjande och en läxfri skolgång. Och lärare och elever skulle ändå kunna ha alla lov. Sug på den 🙂

  7. Jag delar inte din uppfattning om vister i välfärden. Jag misstror ingen automatiskt bara för att verksamheten går med vinst. Den som säger sig inte vilja få uppskattning på olika sätt, exempelvis avkastning och ersättning, på investerad tid och kapital menar jag är en hycklare. Det finns så otroligt många exempel på hyckleri i det sammanhanget.

    Men visst, det finns de som utnyttjar systemet. Men det är inte skäl nog att lägga ner det fria skolvalet anser jag.

  8. Jag tror att om den statliga skolan innebär bättre kontroll på kostnader finns ett utrymme till höjda lärarlöner. Vinster i välfärden är inget annat än ett tecken på att det finns pengar som inte redovisas korrekt. Under min tid i en annan kommun kostade ett interndebiterat kontrakt vår skola 720kkr. VM-data kunde vara utförare till samma kontrakt för 280kkr. Varje bad i badhuset kostade oss 127:-. Vid ett påpekande, till dåvarande chefredaktören på Falukuriren, om det vi ansåg vara ett missförhållande visades inget intresse därifrån. Kanske är intresset större idag. Vad vet jag? Kom ihåg att talanger inom idrott och kultur är de som har lusten och orken att hålla i sin träning.

  9. Jag tror att om den statliga skolan innebär bättre kontroll på kostnader finns ett utrymme till höjda lärarlöner. Vinster i välfärden är inget annat än ett tecken på att det finns pengar som inte redovisas korrekt. Under min tid i en annan kommun kostade ett interndebiterat kontrakt vår skola 720kkr. VM-data kunde vara utförare till samma kontrakt för 280kkr. Varje bad i badhuset kostade oss 127:-. Vid ett påpekande, till dåvarande chefredaktören på Falukuriren, om det vi ansåg vara ett misKom ihåg att talanger inom idrott och kultur är de som har lusten och orken att hålla i sin träning. Stat

Kommentarsfunktionen är stängd.