En lite rolig ansats i historiekursen är att jämföra ett JAS-plans, flygplansmodellen som är det främsta svensk ingenjörsteknik kunnat frambringa inom aerodynamikens område, sista lilla tur över Långholmen med regalskeppet Vasas, den svenska militära stormaktens symboliska skrytbygge, premiärtur 1628.
På primetime och första parkett, mitt i huvudstaden och inför en månghövdad publik, sket det sig i båda fallen duktigt. Tillsammans med drömmar och förhoppningar, blandat med viss skadeglädje, gick de under.
Varför flygplanet störtade vet jag inte. Båten var iallafall felkonstruerad och fixade inte den tunga lasten mestadels i form av kanoner. Trots flera försök att bärga skeppet, och trots att vrakplatsen länge var känd, lyckades man inte få till det förrän 1961.
Sedan blev det Vasa-museum på konungsliga Djurgården som en del av vårt kulturarv. Skansen, Vasamuseet, ABBA-museet och Junibacken ligger alla inom behagligt gångavstånd för den genomsnittlige småbarnsfamiljen.
Östersjön är tydligen ett bra hav att sjunka i om man som vrak vill överleva och kanske en dag återupptäckas. Dels är det grunt och dels är vattnets salthalt låg. Djur och partiklar som normalt sett äter upp trät i vraken trivs inte.
Många vrak finns det att dyka på i Östersjön och man hittar med hjälp av ny teknik nya båtar.
Det är något skumt med ett hav som kallar sig sjö, som jag lite göteborgsfestligt brukar säga.
Just nu väntar upp emot 100 000 vrak på att hittas i Östersjön.
Sedan går historiekursen vidare till 1700-talet och tar även ett marint kliv över till västkusten och Ostindiefararen Götheborg. Även den båten är väl värt ett besök för så väl stora som små. Efter tre resor till Kina, varav den senaste pågick i 30 månader, gick hon med 900 meter kvar till ankarplatsen, trots utmärkta väderförhållanden och med en mycket erfaren lots ombord, på ett välkänt grund och sjönk år 1745. Fartyget sjönk dock inte genast utan man hann bärga den värdefulla lasten: porslin, siden och kryddor.
Till saken hör att dessa fartyg av säkerhets- och försäkringsskäl inte fick segla fler än tre resor till och från Kina. Sedan skulle de kasseras alternativt genomgå omfattande och dyra reparationer för att åter få tillstånd att segla. Det finns en del sjötekniska förklaringar till hur grundstötningen kunde ske. Det finns även en del andra, mer eller mindre foliehatt-relaterade, förklaringar. Som att det hela skulle vara det första kända exemplet på försäkringsbedrägeri.
Efter att allt var bärgat och klart, och skeppet utan större dramatik sjunkit, kunde ägarna nämligen kvittera ut ett större försäkringsbelopp. Vinst + försäkringspengar istället för vinst minus reparationer alltså. Jag säger inte att det är så här det gick till. Bara att det finns en del omständigheter som pekar åt det hållet.
Båtvraket kunde till skillnad från Vasa inte bärgas. Men man dök, grävde ut och studerade originalritningar. Och byggde en kopia, som under vattenytan är ett modernt skepp, och seglade det till Kina 2005. Men jag funderar lite, ändå, på det här med det första kända exemplet på försäkringsbedrägeri skulle vara relaterat till ostindiefararen.
På midsommardagen 1687 var det kokta fläsket stekt i Falu gruva. Tre stora dagbrott rasade samman och bildade ett gigantiskt och Stora Stöten bildades. Stora Stöten bildar fond bakom mig på denna hemsidas, för att uttrycka sig lite göteborgskt, framsida.
The dwarves delved too greedily and too deep. You know what they awoke in the darkness of Khazad-dum.
Raset inträffade på en av de två, möjligen tre, dagar som alla var lediga. Dessutom frigjordes en massa kopparmalm som tidigare varit oåtkomlig. Händelsen ledde därmed till ett stort ekonomiskt uppsving för gruvan.
Jag säger inte att den mänskliga faktorn ligger bakom raset. Jag säger bara att tanken att någon ordnade ett litet sprängdåd på just en av de två lediga dagar, av totalt 365, när Sveriges, kanske Europas, eller till och med hela världens, största industriella arbetsplats var folktom inte enbart präglas av osannolikhetens prägel.
Tips:
SvT:s utmärkta dokumentär om Vasa och människorna kring det (1 timme)
Film (4 min): Falu gruva i fackelsken
Film (13 min) De fördömda i gruvan
Film (10 min) Sjösättningen av Götheborg
Vill någon besöka mitt Styrsö, (grannön till Brännö varifrån lotsen som satte Götheborg på grund (och varifrån min släkt stammar på salig mors sida) en plats jag ofta mentalt besöker men sällan i verkligheten numera, finns här en liten trevlig filmsnutt på 6 minuter.
Och apropå Gordon Gekko: så här sa jag i februari. Close but no cigarr.
Adolphson 
Haha – det bor en liten göteborgare i oss alla! Tack för fin respons! Jag gillar språk, så är det nog, men jag undervisar nog i alldeles rätt ämnen för mig.
Det kan vara där teorin faller – att det inte fanns sprängmedel. Shit.
Ja, mot slutet av 1600-talet var gruvans storhetstid över men stora stöten gav ett uppsving ännu något decennium.
Och vem vet var vi stått idag utan denna stora stöt. Jag själv, exempelvis, hade möjligen ännu varit ogift.
O vad jag njuter av ditt skrivande. Är det möjligen att du egentligen är svensklärare som spionerar i historeielärarnas arbetsrum ? Eller är du möjligtvis släkt med Tage Daniellson. Nåja. Två frågor om dina hypoteser. 1. Fanns det verkligen några vettiga sprängmedel att tillgå vid den tidens midsommar. 2. Blev det uppsving. Fick för mig att jag läst tvärtom. Nåja 2. Just det borde ju ha givit ett uppsving. Dels lättare att ta tag i malmen men också lättare att svinga upp den.