what are the odds

Skyll dig själv, Adolphson. Du borde veta bättre än att fördomsfullt anta att du kan förutse konsekvensen av ett skeende. Din erfarenhet borde tjäna dig bättre, vid det här laget.

Det blir sällan som man tänkt. Och det är ofta en bra sak.

Jag gav en uppgift till några fordonsgrabbar/tjejer. De skulle släktforska. Jag trodde inte att de skulle engagera sig så mycket, men detta arbetssätt är icke desto mindre ett bra sätt att lära känna varandra.

Svårt kan det vara att få någon att ens ställa sig framför klassen och säga något. Kort sagt – det är en bra övning.

Vilken fantastisk resa det blev!

Vi färdades via byarna runt Falun, runt om i länet och landet. Vi besökte Krylbo under Krylbo-kraschen, vi dansade i folkparkerna och…många gav mycket personliga och gripande berättelser om hur de känt för någon mormor eller farfar.

Det krävs insatser för att nå vissa elevkategorier inom mina ämnen och till råga på allt sent på fredag eftermiddag. Men detta blev en bra lektion. En av de bästa på länge. Jag lärde mig verkligen något. Inte minst om mig själv.

Extra roligt är att tilltala resursläraren med ers höghet. 

På fredagar bär jag alltid slips. Det är en gammal tradition från min gamla skola: fredagsslipsen. Numera är jag lite ensam om att bära den. Men ändå, jag ger inte upp.

Ibland känns det lite fånigt att svassa omkring i finkläder när ingen annan gör det. Lite fördomsfullt brukar jag under slips-fredagarna dra mig för att kliva in hos kollegorna på teknikprogrammet eller hämta kaffe när lokalvårdarna fikar.

Men en (fre)dag hände något märkligt. Stressad, då Vildvittrorna inte tagit allt för lite tid på sig tidigare under morgonen, rusade jag förbi lokalvårdarna i kafeterian med slipsen fladdrande. En av dem applåderade och ropade högt:

Här kommer han – den stilige mannen!

Oavsett om hen skämtade eller ej blev jag glad. Och förvånad. På många sätt.

Jag mindes med ens salig mor som strängt  brukade iaktta mig när jag klädde mig smaklöst samtidigt som hon menande sa: Fredrik, lille. Som man är klädd blir man hedd, kom ihåg det!

När den Änglaljuva och jag skulle åka på bröllopsresa sommaren 2000 tillbringade vi hela natten tillsammans med två kamrater, Åsa och Martin, drickande Gin Fizz i terminal 5.

Vi busade i den stora avgångshallen, lånade sparkcyklar och hade kul. Plötsligt glider dubbeldörrarna upp och en stor känga gör entré. Jag trodde det var ordningsmakten och tänkte att det var ju lite snöpligt att bli arresterad på sin bröllopsresa.

Men, det klart, det blir ju något att berätta för eventuella barn, resonerade jag vidare.

Det var ingen polis. Det var Lars-Henrik som var på väg hem till Stockholm från Uppsala och råkat kliva på nattbussen till Arlanda. Festen kunde fortsätta. Och även om flygresan dagen efter blev lite tung så..ja jag menar:

what are the odds?

2 reaktioner till “what are the odds

  1. Som man blir sett blir man hedd stämmer i avsevärt större utsträckning än vad man skulle kunna tro! Alldeles utmärkt med fredagsslipsen, fortsätt så!

Kommentarsfunktionen är stängd.