Albatross

Sommaren 1999 besökte jag Gotland för första gången. Mina värdar insisterade på att jag skulle besöka ett viss museum.

2 juli 1915 hade den tyska minkryssaren Albatross i uppdrag att lägga minor i vattnen kring Åland. Efter utfört uppdrag stävade hon åter mot hamnen i Danzig. På vägen träffade hon olyckligtvis på delar ur den ryska, moderniserade och därför snabbare, flottan. Albatross var långsam och var svagt bestyckad.

Ryssarna anföll och det bar sig inte bättre att hon under striden jagades in på svenskt vatten.

Utanför Gotlands östra kust, i höjd med Östergarn, gick hon till sist på grund skadeskjuten och eländig. Knappt 30 man av besättningen omkom under stridigheterna men över 200 överlevde och internerades på Gotland.

Att Ryssland genom detta ansågs ha kränkt svensk neutralitet ledde till en svensk protest vilken besvarades av en rysk diplomatisk ursäkt. Det är andra tongångar idag.

De internerade tyska sjömännen blev kvar i Sverige till krigsslutet 1918. Först placerades de i Roma mitt på Gotland, sedan levde de ett tag i Tofta utanför Visby för att 1917 förflyttas till Skillingaryd i Småland.

Albatross bärgades sedermera och bogserades till Oskarshamn där fartyget reparerades. Efter krigsslutet frigavs besättningen och fartyget återlämnades till tyskarna. I januari 1919 återvände Albatross hem till Danzig där hon senare skrotades.

Under tiden på Gotland knöts många vänskapsband mellan den tyska besättningen och gotlänningarna. Efter kriget återvände flera ur besättningen för att bosätta sig på Gotland där det än idag finns ättlingar kvar.

27 av de stupade tyska sjömännen begravdes omgående i en massgrav öster om Östergarns Kyrka. En minnessten med namnen på de stupade restes på årsdagen av händelsen den 2 juli 1916.

Runt denna händelse byggdes som sagt ett museum.

Albatrossmuseet, som det kallas, öppnades 1977 vill belysa förhållandena för tyskarna och fartyget under tiden i Sverige. Samlingarna omfattar fotografier, fartygsmodeller, föremål och brev, allt med anknytning till händelsen.

Jag blev så pass intresserad vid mitt besök att jag tog anteckningar och dessa hittade jag när jag nyligen städade i mina gömmor. Om inte annat kunde det väl vara värt ett blogginlägg, kanske.

Hursomhelst: det finns mycket att se därute i världen. Stort som smått.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s