Förflutenhetens landskap 2

Jag tänkte kosta på mig att göra en principiell utvidgning mitt bland alla pisa-rapporter, personangrepp och osakliga debattinlägg.

(Ledsen om jag låter lite grinig. Men debatten, inte minst inom skolan, känns så futtig och visionslös).

Okej. Jag har en fundering som jag tänkt på länge.

SD:s historia kan sammanfattas i 25 år från bombarjackor till kostym. Från ren och osminkad nazism till, vad de själva kallar, värdekonservatism.

Inte ens de själva förnekar denna sammanfattning av deras historia.

De förklarar sin nolltolerans mot rasism med att det förr, back in the day, fanns många rasister och, som de själva uttrycker det, bondlurkar, med i partiet då och dessa måste nu förstå var skåpet ska stå.

Nu ägnar partiledningen mycket tid åt att förneka att de är rasister. Jag tycker inte de lyckas, jag avskyr SD, men de försöker på sitt lilla vis bli rumsrena. Can´t blame a man for trying, eller?

Nu vänder jag mig vänster ut.

Här är lite snabbfakta om Vänsterpartiets olika ledare.

Hilding Hermansson kallade Stalin för Mänsklighetens välgörare. Han deltog och hedrade massmördaren vid dennes begravning 1953.

Lars Werner hade täta kontakter med främst DDR men också Cuba och tog inte tydligt avstånd från Mao eller Sovjet.

Gudrun Schyman charmade, eller vad man nu ska kalla det, sig ur knipan genom att säga att hon inte var kommunist utan bara kär.

Lars Ohly väntade ända till 2005 innan han avsvor sig kommunismen och därmed kallade sig demokrat. Han avgick alldeles nyss, han.

Hur ser det ut inom S?

Tja, Palme åkte som statsminister på 1970-talet till Cuba och hyllade Castro han med. Han sa också, offentligt, på 1980-talet att Sverige inte sysslar med ”anti-sovjetism”.

Han hyllade därmed en diktatur som mördar sina motståndare i det ena fallet och tolererade samma sak i det andra.

Palme var inte inte helt konsekvent i sin internationella kamp för fred och rättvisa.

Värst av allt är nog ändå att olika företrädare för Vänsterpartiet, och andra, inte tydligt tog avstånd från Mao, historiens värste massmördare med 70 miljoner dödsoffer på sitt samvete.

Jag får inte ihop det här.

Jag delar helt vänsterns kritik av Sverigedemokraterna. (Eftersom den är liberal).

Men om vi kräver ansvar för Sverigedemokraternas förflutna måste vi väl i konsekvensens namn också göra det av Vänsterpartiet?

Om vi skrattar och ryser åt Moderaternas högerpolitiska förflutna, varför ryker vi på axlarna åt socialdemokratins ryggradslösa förhållande till diktaturer och massmord som pågick under deras tid vid makten?

1989 firade vi liberaler Berlinmurens fall. Vänsterpartiet firade istället DDR:s 40-årsjubileum. Det var först efter murens fall, när vi satt inne med facit av det som än idag måste beskrivas som liberalismens största seger, som Vänsterpartiet strök ordet Kommunisterna ur partinamnet.

Det finns de som säger mitten-politik, socialliberalism, är samma sak som att inte ta ställning. Men i så fall gäller ju regeln: ju längre höger ut desto närmare Hitler och ju längre vänsterut desto närmare Stalin och Mao.

Vill någon läsa Förflutenhetens landskap 1?

Länkar:

SD om att utesluta en högt uppsatt partimedlem.

SvD-artikel om Ohlys förhållande till kommunismen.

Artikel om Werner och DDR.

6 reaktioner till “Förflutenhetens landskap 2

  1. För det första återfinns den länkade artikeln på SvD NÄRINGSLIV. Att den har ett företagsperspektiv är alltså inte så konstigt. Det finns gott om aktuella artiklar på SvD som helhet som behandlar situationen i Bangladesh ur andra synvinklar. Och vad detta argument skulle ha med ideologi kontra politik kan jag inte begripa.

    Nog för att marknadsekonomi har sina svaga sidor, men ideologi eller politik spelar ingen roll. Kommunismen har fortfarande att bevisa att den klarar av att skapa varaktigt välstånd för det stora flertalet. Som ideologi är det en vacker idé, men vi lär inte få se kommunismen leverera några underverk inom någon snar framtid.

    Kommunismen struntar fullständigt i om du bojkottar den för att du inte gillar dess avigsidor. Snarare (vilket jag uppfattar som Fredriks ståndpunkt) bestraffar den gärna avfällingar. Marknadsekonomin är hyperkänslig för bojkotter, men överlever därför att den erbjuder dig något du så gärna vill ha att du blundar för eventuella negativa bieffekter som drabbar någon annan. Det är är inte brist på solidaritet hos systemet – det ligger helt på dig som konsument. Vare sig H&M eller Lindex snyter pengar ur luften. Pengarna kommer från dem som köper deras produkter. Och till skillnad från kommunistiska system handlar det om riktiga pengar och inte något tänkt välstånd som ingen ännu sett röken av.

  2. Fast man kan ändå inte bortse från konsekvensen dessa ideologier för med sig för människor. Givetvis har extrem marknadsekonomi medfört mycket dåligt. Men också så oändligt mycket bra. Helst vid en jämförelse med nazism och kommunism i vars motsats de liberala ekonomierna står.

    Det som stör mig är V:s hyckleri därvidlag. Man ser flisan i sin grannes öga men inte bjälken i sitt eget.

    Poängen är dock att i konsekvensens namn granska V på samma sätt som SD. FGör vi inte det är vi ingen verklig demokrati.

  3. Är det inte stor skillnad på ideologi och praktik? Om du jämför med t.ex. liberalismens förhållande till marknadsekonomi och äganderätt så har det i praktiken – precis som kommunismen i praktiken – konsekvenser för många människor på ett dåligt sätt.

    Jfr hur den länkade SvD-artikeln handlar om den STACKARS STACKARS KLÄDBRANSCHEN och inte om människorna som 1. riskerar drabbas av inbördeskrig, 2. i största allmänhet antagligen har väldigt dåliga arbetsvillkor. (http://www.svd.se/naringsliv/branscher/handel-och-tjanster/bangladesh-makten-och-kladerna_8873578.svd)

    De här två punkterna var också konsekvenser av den kommunism som omsattes i praktiken (och också en direkt konsekvens av politiken, snarare än de indirekta konsekvenser som en liberal politik har).

    Summa summarum är att det är idéerna som är grunden för människors agerande och det är där SD felar (de har helt enkelt dåliga idéer), medan både kommunism och liberalism har (vad jag tycker) goda grundvärderingar (gemensamt ägande/frihet).

Kommentarsfunktionen är stängd.