Pastoralsvit

Falun har röstat. Hur det gick? Jo tack, som snutet ur en pastoralsvit. (En pastoralsvit är en samling musikstycken som bildar en helhet. Ordet pastoral syftar enligt uppslagsverket på herdar, landsbygd och ett idealiserat, enkelt liv.)

Centerpartiet i Falun backade en procent men behåller sju mandat (av sextioett) i kommunfullmäktige. Jag var besviken över det resultatet i ungefär en dag. Jag tycker nämligen att vi har en stark mandatperiod bakom oss och att vi gjorde en bra valrörelse. Det borde väl Falun uppskatta? Vi hade medvind, kändes det som. Det borde således gått bättre. Men utanför bubblan och sett i ett lite större perspektiv kan man konstatera att vi får vara nöjda.

Falun har alltid varit en stark Centerstad och även i detta val håller vi ställningarna med tre procent bättre än riksdagsresultatet. Vi är starka i valkretsar som Linghed och Vika, på Kyrkbacken och kring Lugnet. Vi tappade mest i Hälsinggården vilket är den plats vi haft minst representation under valrörelsen.

Tanken att rikspolitik styr resultatet mer än det lokala ligger nära till hands. Det finns faktiskt innevånare som inte vet, eller bryr sig om, vilken majoritet som styr Falun. Centerpartiet har dessutom på nationell nivå bytt partiledare tre gånger under relativt kort tid. Sådant brukar inte vara gynnsamt för opinionen. Men lokalt har vi gjort en utmärkt kampanj, iallafall den bästa jag upplevt under fyra val. Man får också minnas att liberala partier går dåligt i hela världen och att Falun sett ur ett nationellt Centerperspektiv klarat det bra när vi håller ställningarna.

Men det finns saker att fundera över. Där vi lokalt är starka bor det relativt få människor så den totala andelen röster blir inte så stor. Det är en hyfsat välmående medelklass, företagare, människor på landsbygden och äldre som röstar på oss. Frågan blir framöver hur vi når andra grupper, hur vi bättre ger svaren på människors vardagsproblem. En sak att förhålla sig till är också att väljarbasen nationellt har förflyttat sig vänsterut medan politiken, särskilt den ekonomiska, inte följt med.

Och hur gick det i den lokala kryssligan? Tja, jag tycker att både jag och Jenny gjorde hyfsat ifrån oss i elefanternas dans. Människor, enligt min uppfattning, röstar på rikskända politiker, som Ebba och Jimmie, men känner ofta inte till vilka de lokala kandidaterna är. Och hur ska de veta? Den enda nyhetsförmedlaren är lokala tidningar och sociala medier. Ständigt dessa sociala medier.

L i Falun är unika. Bild: valmyndigheten

Förhandlingar vidtog efter valet. Vi stod till förfogande men valdes bort. S och M valde nämligen slutligen varandra – något jag hela tiden trodde skulle ske om de inte tappade majoriteten och det gjorde de med mycket liten marginal inte. Nu väntar en ny mandatperiod. Falun har via fullmäktige utsett mig till oppositionsråd. Uppdraget är på heltid med kontor i rådhuset, minsann. Oj, oj. Det är kluvna känslor. Hur ska det gå? För första gången på tjugoåtta år är jag inte lärare utan förtroendevald på heltid. Det ska iallafall bli skönt att göra en sak, och inte två, på heltid. Men det är kluvet, som sagt.

Jag är inte långsint. Efter ungefär en dag var besvikelsen borta och blicken lyft. Jag kommer att ägna mandatperioden åt att försöka vara konstruktiv men med vaksam blick granska socialmoderaterna. Den nya maktapparaten i stan kommer att ha haft åtta år på sig inför nästa val. Vilken politik har förts? Jag kommer dessutom att försöka locka fler att engagera sig i Centerpartiet samt vara vaksam på den lokala demokratins utveckling. Det finaste man kan vara är en god förälder och partner. Sedan följer att vara förtroendevald. Man får göra så gott man kan.

Allt sammantaget verkar vi alla endast en kort stund bland herdar och landsbygd där vi strävar efter ett idealt och enkelt liv. Livet som en pastoralsvit, helt enkelt. Det känns svit (sweet). Det är nog i alla händelser tryggt att säga att jag på olika sätt vigt mitt yrkesliv till det lokala, till min stad. Falun har hursomhelst röstat och vi politiker får laga efter läge.