Vi var ganska fundersamma härom morgonen, Den Änglaljuva och jag.
Dotter 1 hade resolut tömt spargrisen och sorgfälligt stoppat ned 60 av sina surt förvärvade kronor i sin portmonnä att spendera på dagis. Vi försökte en god stund förklara för henne att det nog inte fanns något att köpa på dagis, alls, faktiskt.
Trodde vi ja. Det visade sig att någon ur personalgruppen tillverkar egna änglar vilka kostar 60 kronor, varav 30 kr går till barncancerfonden. Det var en sådan vår äldsta dotter nu ville ha.
Hennes första egna köp blev en ängel på dagis. Så fint, tänker pappan med darr på läppen, och så passande.
Dotter 1 går nu ut det första av sina utbildningsstadier. I höst börjar hon i förskoleklass. Vart tar tiden vägen tänker jag lite gråtmilt samtidigt som jag är glad över att hon är så stor att hon enkelt klarar sig själv.
Snart står hon där och viftar med den vita mössan och har tagit studenten, alternativt tar epan till jobbet på Hedins trävaruhus.
Någon räknade förresten ut att en genomsnittlig student kostar 16 000 kr. Vafalls!? Snart måste man vara miljonär för att kunna leva. Fast i Sverige är nästan alla miljonärer i en eller annan mening. Nästan alla.
Det drar ihop sig till semester. Eftersom jag tillhör den kategori människor som ogillar att bära shorts och bermudaskjortor på jobbet kan jag, rent teoretiskt, bära dessa plagg när jag är ledig.
Frågan är vad man ska göra mer. Svensklärarna ondgör sig över att man inte spenderar tid, utan man tillbringar den.
Carpe Diem, som Henrik Vinges segelbåt heter. Eller köp en ängel, vad nu det kan heta på latin.
Det ställs högre krav på familjelivet under semestern. Det är då människor dricker mer alkohol och relationsproblem uppstår i större utsträckning. För många är det svårt att räcka till nästan hundra procent om dagen för de sina.
Som det nu känns ser jag dock fram emot det. Jag hoppas jag kan vara en ängel för familjen varje dag under denna sommar och lägga allt annat åt sidan. För tiden går ju så fort, apropå Vinges segelbåt.
Adolphson 
Vi hörs!