Kategori: Jämställdhet

Demokrati och samhälle, Jämställdhet

Den beträdda åkern

av adolphson

På 1700-talet var rosa överklassens färg, att bära rosa kläder var ett sätt att visa sin manlighet. Det där har levt kvar in i våra dagar inom överklassen. Det är därför inte så konstigt att man bland så kallade brats eller motsvarande, exempelvis de som hänger på Stureplan, ofta återfinner färgen i klädmodet.

Däremot är det inte lika machismo att i bästa Povel Ramel-stil kliva in på Falukrogen Marianns vid 01-tiden. Ducka, liksom.

—

Det finns en muslimsk liknelse som säger att man(nen) ska bruka kvinnan som man(nen) brukar sin åker. Det låter naturligtvis förkastligt på många sätt.

Tänker man efter lite och, om det nu är möjligt, bortser från den tidsrymd på cirka 1500 år som ligger mellan oss och ordens ursprung, kan man göra en del intressanta jämförelser.

Människans ursprung, vår civilisations och kulturs utveckling, vilar på att vi vid en viss tidpunkt kunde försörja oss effektivare än våra artfränder, eller konkurrenter, här på klotet. Alla, eller tillräckligt många (för att låta lite cynisk), hade plötsligt mat för dagen.

Evolution.

Så kom det sig att den art som kontrollerade det effektivaste försörjningssättet dominerade planeten och den individ eller grupp som kontrollerade åkern dominerade arten.

Maktstruktur.

(Även om man tror att man träffar en neandertalare ibland så är de de facto utdöda. Det är förmodligen en sverigedemokrat du träffar. Förlåt, jag kunde inte hejda mig).

Agrikultur betyder bokstavligen åkerbruk. Och kvinnan äger bokstavligen livet, genom henne kommer mänskligheten. Kvinnan är alltså kultur.

Jag älskar kvinnor. Jag fascineras av dem. Jag attraheras av dem. De är, enligt min uppfattning, mycket mer spännande att umgås med och har många fler dimensioner och djup än män.

Jag fortsätter som synes i metaforernas värld.

Hur behandlar man, med vetskapen att detta är avgörande för dina försörjningsmöjligheter, sin åker? Genom historien har mänskligheten, emellanåt långsamt, lärt sig att utveckla och vårda sin åker för att få bästa möjliga skörd och därmed förbunden chans till ett bättre och tryggare liv.

Ibland spärrar bönderna åkern på olika vis för att andra bönder inte ska frestas att tjuv-plöja. Detta motiverar bönderna med att de minsann vet vad som är bäst för åkern. Påfallande ofta ger bonden också uttryck för sin överhöghet och äganderätt till åkern.

Men kan man verkligen äga upphovet till livet?

Om man inte är Gud fader själv, alltså. Livet, något som funnits från början och som kommer att finnas till slutet, ska man vårda. Det var kanske så profeten menade. Men att äga livets ursprung – är det möjligt?

Det är ju som att påstå att man äger jorden, såväl marken vi går på som själva planeten.

Alltså kan inte bonden äga kvinnan heller. Inte här och inte där.

Bondens korta levnad ter sig vid eftertanke löjeväckande vid en jämförelse med hans anspråk.

Alltför ofta vansköter såningsmannen sitt uppdrag. Han slår, ljuger och utnyttjar. Antingen själva åkern, andra arter eller någon annan bonde inom räckhåll.

Det tycks mig ibland som vår kultur och existens som art i allt för stor utsträckning vilar på ett ben i vars slut vi finner en bräcklig fot.

Detta, bland annat, vore intressant att diskutera med några järnrörsdemokrater.

Till det yttre diskuterar vi burka, slöja järnrör och förtryck. Till det inre handlar samtalet om hur vår samhällsmodell ska se ut. Hur den kan, eller borde, se ut. Grunden i detta är hur vi ser på olika kärnvärden. Fundamentet i vår sociala samvaro som art bottnar i att alla har samma människovärde.

Men inte ens där kan vi enas.

I alla tider har det funnits delar av kollektivet ovilliga att förändra och förnya. Rädda för ting som utmanar det till synes bestående. Rädda att förlora en position eller äganderätt.

—

Först ökar SD. Kanske får de till och med upp emot 20% i nästa val. Men jag är positiv i min syn på utvecklingen för demokratin på lite längre sikt. Jag tror SD har sin tid här och nu. Anledningen till denna positiva inställning grundar jag på erfarenheter från mitt arbete.

Dagens unga hämtar sin kunskap från all världens hörn. Detta är Internets välsignelse. Det gör att de inte blir stereotypa, de får lättare att sätta saker i perspektiv. De blir bättre på att mötas och skapa ett samhälle som ger möten bättre möjligheter.

Men de kan också lättare skapa ett samhälle som kan ta tillvara och utnyttja resurser och möjligheter som uppkommer genom dessa möten.

De unga tar helt enkelt bort rädslan för det okända, lite.

Därmed inte sagt att framtiden är enbart stureplans-rosa och utan utmaningar. Men ändå. I ett modigt samhälle, de ungas samhälle, som jag beskriver ovan, finns inte någon naturlig betydande plats för ett parti som SD någon längre stund.

Jag går fortfarande med glädje till mitt arbete.

Demokrati och samhälle, Film och TV, Jämställdhet, Spännande människor

Geijeraffären: domus?

av adolphson

Det kommer en film, Call Girl, som verkar vara löst baserad på Geijeraffären. Tidigare sändes SVT:s utmärkta produktion Hinsehäxan vilken handlar om den kvinna som suttit längst i fängelse i Sverige.

Ett lika tragiskt som fascinerande människoöde.

Jag såg nyligen på bio filmen om Palme. Jag hade högre förväntningar än vad en nostalgitripp för 40-talister kunde infria. I filmen finns även ett klipp där Palme försvarar påståendena om Geijeraffären. Varför ljög landets statsminister om det? Ja, filmen lämnar mycket att önska.

Madeleine Leijonhufvud, förutvarande professor i straffrätt, är en intressant person. Tidigare har hon debatterat sexlagstiftningens utformning (exempelvis att det är ett demokratiskt problem om lagens uttolkare vid ett våldtäkts-mål enbart består av män i 60-årsåldern och uppåt) och nu senast vad kungen får utstå som offentlig person i jämförelse mot andra offentliga personer.

Det är den här bilden som är det senaste i kritik mot kungafamiljen.

Det finns de som hävdar att tjocka män i kostym och i ålder 55+ har lättare att få sin vilja igenom i det offentliga rummet, i bolagsmöten, kommunala sammanträden och i föreningslivet.

Men jag tror det där håller på att förändras och jag tror också att hanteringen av kungens eventuella vandel är ett resultat av denna normförändring. Vi accepterar inte längre beteenden av den typ som var möjligt och accepterat tidigare.

Kungen, Bill Clinton, Tiger Woods, Strauss-Kahn, Belusconi, Assange…etcetera, etcetera i evighet amen. Må ni vila i frid när er tid är inne men jag önskar inte frid över just detta minne av er.

Plötsligt kom jag att tänka på spelet Monopol: Oförstånd i ämbetet: böta kronor 400.

Annars är en vanlig (manlig) härskarteknik att kommentera äldre eller yngre kvinnors (i ledande ställning) utseende. Om alla andra (män) vid mötet är tjocka och bär kostym är det skamligt enkelt att ta till denna metod. Snygg blus, Bettan. Inte. HAHAHAHA.

Jag lever med en person som är så oerhört cool. Det kanske de flesta tycker om sina partners. Men låt mig återge ett exempel.

Hon var nyligen i en offentlig miljö där öppna dörrar råder. Plötsligt strömmar det in ett gäng män som över kaffet börjar dra tämligen grova, djupt sexistiska och kvinnoförnedrande ”skämt”.

Hon går då ut i det allmänna rummet, tar sig en kopp kaffe, och slår sig ner mitt i gruppen. Utan att släppa någon av dem med blicken och utan att med ett ljud beröra deras tidigare högljudda konversation pratar hon på om ditt och datt.

Det var helt uppenbart för alla att hon hört varje ord av deras tidigare koversation.

Efter ett tag dröp de av mumlande sina respektive skäl för sin avgång. Hon är förjävla häftig, mina flickors mamma. Henne fintar man inte bort. Det krävs mod och integritet för den typen av aktioner.

Min fundering gäller detta: hur jämställt kan vårt samhälle bli egentligen? Är ett helt jämställt samhälle omöjligt? Är vår demokrati en historisk parentes?

Nu kommer vi kanske att sakta börja vår stagnation och nedgång. Vi har helt enkelt inte råd med det här längre. Det första som kommer i krisens kölvatten är rasism. Därefter sexism och ojämställdhet mellan kvinnor och män.

Slutstationen på den resan är en vittrad ruin av vita huset vartill framtidens människor kommer att åka som turister för att se resterna av vår civilisation vilken peakade år 2000.

—

Många skrattar åt och hånar ordet Hen.

Men kanske är det rätt väg att gå för att uppnå verklig jämställdhet. Att inte ha fixerade könsroller skulle kunna lösa många samhällsproblem och är, sett ur ett övergripande samhällsperspektiv, kanske bättre.

Stella Walsh, sprinterdrottningen från 1930-talet, visade sig ha en oklar könsidentitet. Här kan man läsa mer om det. En av mina favoritförfattare, Ursula K Le Guin har också hanterat ämnet.

För att knyta ihop denna förvirrade tankegång: Ecce Homo. Se Människan. Också det en fotoutställning av Elisabeth Ohlson Wallin.

Demokrati och samhälle, Jämställdhet, Retorik

Härskartekniker

av adolphson

Jag är en tillräckligt självsäker person att stå upp emot småpåvar. Människor, oftast (men inte alltid) män, har ibland en tendens att medvetet eller omedvetet använda sig av olika härskartekniker i det offentliga och privata livet.

Några enkla exempel på härskartekniker är att osynliggöra individer i en grupp (vända dem ryggen, ignorera det de säger, bara tilltala vissa utvalda etcetera). I politikens värld har jag upplevt att vid en snabb diskussion i en paus så släpps man inte in i cirkeln. Och så tas beslutet.

Det bekommer inte mig så mycket när jag drabbats personligen men jag försöker tänka på att inte själv omedvetet göra så. En yrkesskada kanske.

Jag var alldeles nyligen med om ett möte där personen som samtalade med mig och Den Änglaljuva enbart sökte min blick för bekräftelse. Jag tystnade och till sist insåg han att det var hon som var tuppen på dynghögen bland oss tre. På grund av sin sakkunskap och kompetens.

—

Allt våld har en mening eller förklaring, det meningslösa våldet finns inte, säger psykologen Per Isdal. 

Det är skillnad på att utöva makt och våld. Retorik kan som bekant användas till båda. Jag kan för det mesta styra situationen i klassrummet genom olika röstlägen. I den politiska talarstolen (på kommunal nivå) gäller någon sorts enkel tvärtom-princip.

Om din politiska motståndare rivit ner skrattsalvor från auditoriet var då själv överdrivet allvarlig, seriös och antyd att föregående talare inte förstått allvaret i frågan. Är vederbörande istället en grå sakkunnig typ bryter du den stämningen genom att vara lättsam, uppsluppen och rolig.

Det här är naturligtvis inget jag själv praktiserar, men jag känner till att man KAN praktisera det hela. (Nu hycklar jag, igen. Eller moraliserar, jaha då!)

Att vara våldsutövare utan att veta om det är inte helt ovanligt. Höjer man rösten eller slår man näven i bordet utövar man faktiskt en sorts våld eftersom du då använder andra medel än förutsättningslös diskussion.

Nu säger jag inte att alla sitter och bråkar med sin bästa samtalston, naturligtvis. Det svåra är dock att välja icke kränkande alternativ vid bråk.

För den som utövar verkligt våld handlar det istället om att finna alternativ till själva våldet. Och då måste man erkänna för sig själv att man är våldsam, vilket är svårt.

Sharafs Hjältar är ett känt exempel på framgångsrikt arbete mot våld. Det är unga män, bröder och andra manliga släktingar, som i så kallade hederskulturer (det hela har inget med heder att göra alls) bryter mot mönstret och går emot strömmen.

De uppmuntrar sina systrar att leva ett fritt liv i fråga om livsstil och pojkvänner. De vägrar spionera på sina syskon för föräldrarnas räkning.

Klädsel är rätt viktigt i det offentliga rummet. Min kusin Maria som vistats i manliga bolagsstyrelser i hela sitt liv har anpassat sin yrkesklädsel till detta. Det blir omöjligt annars, säger hon.

En annan kvinna jag känner säger att hon i yrket har lättare att bli lyssnad på i högklackat (längd) och en strikt elegant klädsel än i en mer ogenomtänkt outfit.

Klacklarna undantaget gäller detta även män, självfallet. (Men vem vet vad framtiden för med sig).

En av de äldsta, och därmed klassiska, härskarteknikerna, är romarnas Divide et Empera, söndra (eller skilj åt) och härska. Genom att dela upp det större sammanhanget i mindre delar kan man genom att kontrollera dessa mindre delar också kontrollera helheten.

Man lät exempelvis judarna bråka inbördes om vem som under Pilatus skulle vara den högste judiske ledaren. Så länge de olika judiska grupperna bråkade inbördes om detta var kejsarens position ohotad och skatt fortsatte strömma in till Rom.

Ibland stödde romarna den ena sidan, ibland den andra, så länge ingen av sidorna blev för stark. Eller enades.Taktiken fungerar även som krigsmetod, genom att förhindra att de genermanska stammarna att slå sig ihop kunde Rom besegra dem en efter en.

Genom lite mod, kunskap integritet kan man lära sig att se igenom dessa mönster och reagera mot dem. Det är inte alltid lätt men jag tror att man mår och lyckas bättre, i såväl det privata som offentliga livet och oavsett målsättning, om man istället för att agera offer kan och vill stå upp för sig själv.

Jämställdhet

Bra/dåligt

av adolphson

Allt är så lättillgängligt i den rika världen och vi flyttar hela tiden gränserna. Och när vi flyttar på dessa ändrar vi våra normer. Ibland är det bra, exempelvis synen på homosexualitet, ibland dåligt.

TV3:s olika ”dokumentärer” om barnuppfostran, tjockisar som måste bli smala och swingerspar tycker jag är dåligt. Observera att jag inte säger att det ÄR dåligt, bara att JAG tycker så. Skyltdockor som man ser revbenen på genom klänningstyget är också dåligt, anser jag.
Sverige är inte jämställt. Kvinnor har inte samma chans i arbetslivet som män. Kvinnor är mer utsatta, tjänar mindre och får ta ett större ansvar för hem och barn. Detta är inte heller så bra, tycker jag. Fast jag tror inte vi vill ha ett jämställt land, vi orkar inte, vi är inte villiga att betala priset. Annars skulle vi väl göra något bra istället för att vara likgiltiga.
Vad är bra då, gnäll-Adolphson?
Tja, det är mycket som är bra. Jag är en positiv människa.
Bra är exempelvis att vara öppen för genusperspektiv.
Bra är att vilja utmana sina uppfattningar och sig själv då och då.
Bra vore att diskutera könsmönster/roller på arbetsplatser och i skolan på ett mer genomtänkt sätt. Här tror jag en statlig skola skulle ha större framgång varför jag ser ännu ett skäl till ett återförstatligande.
Bra vore att se könsmönster mer strukturellt och inte enbart  reducera problematiken till individen.
Ensam är svag.
Bra vore att än mer aktivt stödja särskilt utsatta kvinnor som invandare, handikappade och ensamstående. En sådan enkel åtgärd som nattdagis, eller dagis på hjul (särskilt i glesbygden) skulle sannolikt få stor påverkan på vissa människors liv.
Bra vore att på olika sätt stimulera männen att ta ut en större del av föräldraförsäkringen.
Bra vore att inte förneka att kvinnor är våldsutsatta i miljöer där män oftast är trygga, eller att det är män som är förövarna, eller att Sverige 2012 inte ger kvinnor och män samma möjligheter och inte heller i lika hög grad som med männen tillgodoser deras demokratiska rättigheter.
Bra vore att i stället för ägna sig åt denna förnekelse av omständigheter ställa sig upp och säga att man fortsättningsvis vill ha samhället bibehållet på detta sätt. Det vore mer rakryggat och ärligt.
För öppenhet och ärlighet är bra saker det med.
I Sverige dödas i medeltal 20 kvinnor per år av någon närstående. Med ”närstående” avses i allmänhet någon som hade en kärleksrelation med offret.

Det är dåligt, tycker jag.

Jämställdhet, ohälsa, Skola

Stroketalkín

av adolphson
Nu är jag tillbaka i tjänst och håller på att normalisera livet.
Skolans galna värld förnekar sig inte, men jag tar det lugnt. Nu för tiden måste man ut och marknadsföra sitt program. Slåss med andra skolor och inriktningar om eleverna. All den här valfriheten är inte bra i oproblematiserad form.För att kunna göra ett aktivt och fritt val krävs att några grundförutsättningar är uppfyllda och när dessa grundförutsättningar inte är så uppstår orättfärdiga och onödiga orättvisor.

Loppet måste vara rättvist från början. Så sammanfattar jag min syn på socialliberalism.

—
Annars har jag haft några märkliga lektionsinledningar, inser jag, när jag tänker tillbaka på veckan som gick:

Det är för jävligt när man cyklar och det är kallt ute och iphonen blir kall. För det är så obehagligt att stoppa den i sin tunna bomullsficka efteråt. Idag ska vi prata om etik och moral.Eller varför inte inledningen på en lektion om bistånd:

Idag ska vi prata om det Ranelid sjunger om.
– Kärlek?
– Nej, säd.
—
I arbetslaget har man bjudit en en professor som heter Pomp att hålla föredrag. Man funderade över hur man skulle organisera vederbörandes dag. Kanske en lunch på Falu Motor kunde vara något? Jag sa att det går ju rakt inte för sig då Pomp and circumstance måste vara bra.
Det blev tyst och klentrogna ansikten vändes emot mig.
But hey! Its stroke-talkin!—

Annars arbetar jag med våld i nära relationer i såväl skolan som i det allmänna. Ett känsligt ämne. Ett intressant dilemma handlar om könsaspekten, se förra inlägget. Är det att kollektivt skuldbelägga när man påstår att detta är ett mansproblem?  Eller är det fel att påstå att det är ett folkhälsoproblem? Kan man dra någon slutsats, eller lära sig något, av könsaspekten? Förövaren är i stort sett alltid en eller flera män. Det är inte samma sak som att påstå att alla män är sådana. Men träffar du på någon lär det vara en man. Hur hanterar vi det? 

Har vi män som inte beter oss så något ansvar för de som gör det? Jag kommer att göra en ovetenskaplig undersökning på facebook och twitter om vad människor därute anser i frågan.

Tycker du något – maila mig gärna på fredrik.adolphson@falun.se
Demokrati och samhälle, Jämställdhet

Fredrika

av adolphson1 kommentar till Fredrika
Hjärtliga gratulerar, Victoria och Daniel, till er lilla dotter! Nu börjar äventyret, som min mamma brukade säga.
Jag har själv två döttrar, men inte skulle jag drömma om att komma med pekpinnar till er om hur ni ska axla ert föräldraskap. Jag inbillar mig emellertid att vissa samtal mellan barn och föräldrar är tidlösa och oberoende av social rang.
Tänk på det och det, gör inte si och så. 
I det avseendet vill jag i all anspråkslöshet tipsa om en företrädare till dig Victoria: Gustav II Adolf. Han och hans fru, Maria Eleonora, uppfattades av samtiden vara lika lyckliga och kära som du och Daniel idag.
Maria Eleonora sörjde sin man så till den milda grad att omgivningen nästan tyckte att hon överskred orimligheternas gräns.G2 träffade nog inte sin dotter och tronarvinge så mycket under hennes uppväxt, Kristina skulle ju ha varit född som man.
Men han kan ha gett henne några ovärderliga råd innan han dog på slagfältet.Jag vill gärna tro det, för det gör det lite lättare för mig att axla fadersrollen. Hans ord kanske inte föll exakt så här, men andemeningen torde framgå tydligt:
Ok Kickan, nu när du bara är tjej måste vi tänka smart. Du får ju rejält med stålar av mig, så egentligen kan du göra vad du vill.  Men vad du än gör gift dig INTE! Bestäm själv, och när det inte är kul längre flyttar du till ett varmare ställe. Mallis eller så. Det finns gott om släktingar som kan ta över, fettot från Pfalz till exempel. Ha det så bra nu, och bestäm själv över ditt liv. Låt aldrig någon man bestämma över dig. Hej då, nu ska jag till båten – vi ses i Nangijala! 

Så reste hjältekungen mot sin död.

Er lilla flickas uppväxt blir säkert annorlunda än Kristinas på många sätt, Victoria. Jag, å min sida, tänker nog säga ungefär som gamle G2 till mina döttrar.

Utbilda er, bli självständiga. Men passa er för att leva med en man. Hurså, kanske du undrar. Ja, låt oss studera det Sverige som du själv och din underbara lilla dotter är tronföljare i. Jag satt själv i går och läste statistik från Brottsförebyggande rådet, 2010.

Ok Victoria. Dig this. I Sverige polisanmäldes det året:
27 200 fall av våld mot kvinnor 18 år och äldre
20 500 fall av olaga hot
2 500 fall av grov kvinnofridskränkning
17 000 sexualbrott varav nästan 6 000 våldtäkt eller grov våldtäkt
Den anmälda misshandeln mot kvinnor har gått upp med 35 % de senaste tio åren. Sexualbrott har ökat med 60 % under samma period.
Vi har naturligtvis ingen aning om mörkertalet, hur mycket våld och övergrepp som inte anmäls. Ska vi dubbla siffrorna? Eller halvera dem? Det är åt helvete i alla fall, förstår du.
Särskilt tänker jag på några saker.
Cirka 20 kvinnor mördas genom våld i nära relationer varje år.
Det är i stort sett män som är förövare, kvinnor och barn är offer.
Victoria, ser du också det gigantiska folkhälsoproblem som halva din befolkning lider av? Detta kan du jämföra med insatserna mot svininfluensan. Då skulle nationen räddas från undergång. Miljarder satsades för att rädda tio-talet liv.
Men mot våldet mot kvinnor och barn satsas inte lika många miljarder. Däremot kostar det miljarder. Om vi för ett ögonblick bortser från att människoliv inte kan värderas på det sättet.
Vilka konsekvenser drabbar de misshandlade kvinnorna, tror du, Victoria?  Förutom uppenbara fysiska skador: mentala skador, posttraumatisk stress (ångest, sömnproblem, koncentrationssvårigheter, självmordstankar, självskadebeteende), sämre hälsa och livslängd än befolkningen i stort.
Säkert önskar du inget av detta för din lilla dotter.
Och hur mår barnen, exempelvis alla barn som kom till världen samma underbara natt som din dotter föddes, under sin uppväxt? Ja, med födelsen slutar likheterna. Barnen är indirekta offer. Det är ofta värre att se än själv vara utsatt.
Barnet känner skuld eller ångest för att pappa ska döda mamma och därmed bli helt övergivet. Och så växer nästa generation kvinnor upp för att misshandlas och våldtas. Och så växer nästa generation män upp för att slå och våldta.
Alldeles bredvid slottets portar.
Vi måste bryta det mönstret, Victoria.  Jag vill att alla ska få leva lyckliga i alla sina dagar i ditt kungarike, förstår du.
Det görs mycket bra också, ska du veta. Det finns hjälp för både slående män och drabbade kvinnor om än otillräckligt. Min kompis Patric som arbetar vid familjestödet beskriver sitt jobb som att sitta i en sjunkande båt och ösa medan någon annan sitter och öser i vatten i båten igen.
Vilka är det vi män, sådana som jag och Daniel, ger oss på förresten? Någon som kan stå upp för sig, försvara sig och ge igen med samma mynt?
Näe.
Nej, vi misshandlar och våldtar flyktingar, kvinnor med funktionsnedsättningar, äldre kvinnor, kvinnor med missbruksproblem, kvinnor redan utsatta för människohandel, prostituerade, HBT-personer.
Kort sagt, vi sparkar på dem som redan ligger.
För svaga, förnedrade och redan utsatta människor  gör vi livet lite mer jävligt.
Och vad säger du, Daniel, om detta?
Känner du också obehaget krypa längs ryggraden? Har du lust att body-utbilda palatstsvakten och beordra dem att övervaka din dotter varje sekund resten av hennes liv? Mmm, jag vet hur du känner i så fall.
Men tänk då på att rent statistiskt är sannolikheten inte så liten att någon av vakterna själv misshandlar sin familj. Nej, anställ och bodyutbilda hellre HBT-personer eller kvinnor. För att vara på den säkra sidan, menar jag.
Du kommer inte undan ansvaret, Daniel. Och inte jag heller. Du kan förbereda henne för livet varje sekund resten av ditt liv. Du kan anställa tusen och åter tusen muskelberg.
Men du kan aldrig förhindra att det är en förhållandevis stor risk att någon känd eller okänd man kommer att skada din dotter på något sätt. Det är som med profetian om Törnrosa och sländan (säkert kommer din dotter att vilja se den på digital remastered version och storbildsteve om några år).
Hörru Daniel. Det är vi män måste lösa det här. Du jobbar med hälsa och jag med utbildning. Och kan du Victoria som blivande statschef hjälpa mig, Daniel och alla andra män?
Jag vill arbeta med könsroller i skolan, jag vill ha genusperspektiv på undervisningen. Jag vill kämpa med näbbar och klor för att vilken man det än handlar om ska låta mina döttrar vara!
Regeringen har som mål att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Men jag hör inte mycket om det i den offentliga debatten. Vill du, Victoria, säga åt Jan Björklund att om han vill bli ihågkommen som en betydelsefull reformpolitiker av skolan  är det här han ska börja. Genus är helt obefintligt i dagens skola.
Victoria, ditt namn betyder seger. Får jag be dig att ägna din tid som monark åt att göra livet bättre för den andra häften av Sveriges folk? Visa alla kritiker av monarkin vad man skulle kunna använda ämbetet till. För Sverige i tiden.För helvete, Victoria! Ursäkta språket, men mina döttrar är viktiga för mig. Gör du något, om än så litet, åt dagens situation för våldsutsatta kvinnor och barn, blir du en sann hjältedrottning!Hörrni, Victoria och Daniel, det känns som vi har ett riktigt trevligt och givande samtal. Men vet ni: det är för stor risk att våra döttrar träffar en elak, våldsbenägen man. Jag kan i alla fall inte skicka ut mina döttrar till de könsmönster Sverige i dag 2012 erbjuder mot denna statistiska bakgrund.

Uppmana er dotter att umgås med andra kvinnor , HBT, hen, eller vad tusan som helst. Men undvik män. För man chansar inte när det gäller ens barn. Man spelar inte rysk roulette med sitt barns liv, eller hur?
Bistånd, Jämställdhet

För(e)bud

av adolphson
Att ha makten är sin egen kropp och själ är fortfarande något som inte alla människor har. Och har man inte det har man inte heller makt över sin framtid. Detta är också förknippat med att vara självförsörjande och därmed ekonomiskt betingat.
Man måste skydda människors rätt att själva forma sina liv. Och jag tror man måste börja med svaga och utsatta grupper: kvinnor och barn. I detta ingår rätten till utbildning, att kunna försörja sig och att själv diktera villkoren för familjebildning.
I klartext betyder det att kvinnor ska kunna välja make och själv bestämma när hon vill sätta barn till världen. I många länder står kvinnor helt rättslösa mot våld inom familjen eller släkten. Könsstympning lever kvar på många håll och förstör kvinnors liv.
Att satsa resurser på att stärka de mänskliga rättigheterna i världen inom detta område, liksom sexuell upplysning, är därför absolut nödvändigt. Familjeplanering, kanske så enkelt som användandet av kondom, är en av dom minsta beståndsdelarna när man bekämpar fattigdom eller inom miljöarbete.
Över en halv miljon kvinnor dör varje år i samband med graviditeter. Mödravård före, under och efter förlossning, rätten till säkra och fria aborter, är helt enkelt en fråga om grundläggande mänskliga rättigheter. Förstärker vi dessa områden kommer vi att nå resultat.
Jag är generellt ingen förbudsmänniska. Men det finns några saker jag avskyr och därför vill förbjuda. Det handlar om barnäktenskap, brudrov, hemgiftstraditioner, polygami, sexuella övergrepp, könsstympning, så kallat hedersrelaterat våld.
Det finns ingen ursäkt eller tolkning som kan rättfärdiga sådant i en modern upplyst värld.
Demokrati och samhälle, Jämställdhet

Anteckningar 21/9

av adolphson

I går på socialnämnden fick jag en kommentar på min insändare i FK om omhändertagna barn.

I fikapausen kom en från de rödgröna fram och sa att hon gillade det jag skrivit men att jag inte nämnt att oppositionen ville sänka ännu mer än dem.

Jag vet inte om det stämmer, men jag tror inte vi i FP påverkat det så mycket. Hade jag vetat om detta sakförhållande hade jag tagit med det, även om jag anser att de som har makten som ska granskas.

Annars informerades vi om Kvinnojourens arbete. Under mars-december förra året sökte 83 kvinnor hjälp och hittills i år 65 stycken. Kommunerna Falun och Borlänge vill stärka utsatta kvinnors situation och utökar resurserna för skyddat boende.

Det kan vara svårt för utsatta kvinnor att hitta hemsidan så man arbetar på att göra den lättare att hitta, färre klick. Jag konstaterar att kontroll över tekniken är en härskarteknik.

Man hittar lösningar som innebär att journumret inte syns på telefonräkningen och att man inte kan se hemsidan i webbhistoriken. Jag förslog att ordna studiecirklar och utbildningar, kanske ha internetkaffer, för dessa kvinnor.

Jag har aldrig träffat en man jag inte varit rädd för. Ett starkt citat från en okänd.

Vi uppmanades av ordföranden att föra med oss behovet av kvinnofridsresurser på olika plan till våra olika partier inför budgetsamtalen. Jag har redan gjort så och dessutom engagerat Göran Rosengren, enhetschef på socialtjänsten, att föredra i ämnet Våld i nära relationer den 7/11. Alla välkomnades.

Jag föreslog att man skulle tillsätta en koordinator eller dylikt att se över hur helhetsbilden ser ut i kommunens arbete kring kvinnofrid. Hur används resurserna? Gör vi dubbelt arbete? Nämndens ordförande nappade och gav det i uppdrag till en av ekonomerna.

Jag konstaterar att jag ville anmäla mig till kurser i ämnet på Högskolan Dalarna. De anordnar kostnadsfria kurser i kvinnofridsfrågor till kommunal- och landstingspersonal. Gymnasiechefen lät förstå att sådan verksamhet inte ryms inom ramen för ökad måluppfyllelse. Hur tänker du nu, undrade jag.

Socialnämnden saknar åtminstone 6 miljoner för sin budget innevarande budgetår.

Någon har startat ett projekt som heter Varför gör de inte vad vi säger. Oklart vad det var men jag blev attraherad.

Nio kommunala skolor har startat i Stockholm i år. Intressant utveckling.

Per Ahlmark verkar få lite upprättelse i dagens DN. Intressant läsning om den gamle FP-ledaren.

Jag instämmer i oppositionens kritik av regeringen i Palestina-frågan. Jag ska förkovra mig i ämnet.

Dagen avslutades med att jag sjöng Brahms requiem tillsammans med kommunens skolchef och 125 andra människor. Han sjunger baryton. Med detta fritidsintresse kan han väl inte misslyckas i sitt allmänna uppdrag, eller?

Jämställdhet

Abort

av adolphson

Sverige sägs vara ett av världens säkraste länder att föda barn i.

De flesta här tar fri abort för något självklart. Men så ser det verkligen inte ut överallt i världen. Ibland blossar debatten upp även här hemma.

Nu senast var det Birro som tyckte det var ovärdigt att aborterade foster fick ligga och självdö efter utfört ingrepp. Huruvida det var ett argument mot abort som företeelse vet jag inte.

Detta kan han hursomhelst ha rätt i, men så länge det är kvinnan som ensam genomgår en graviditet (men vem vet vad framtiden bär i sitt sköte) och tar det största ansvaret för ett barn strax efter födelse måste samhället givetvis ta hänsyn till detta.

Fri abort är en självklarhet i ett demokratiskt samhälle med ambition att bli jämställt.

Varför gränsen ska gå just vid vecka 18 är däremot en komplicerad fråga som jag får återkomma till. Foster som föds vecka 21 kan överleva (prematurer), åtminstone i industrialiserade länder.

Sverigedemokraterna vill förresten förbjuda abort efter vecka 12, om de inte har ändrat sig. Detta skulle få stora konsekvenser. För kvinnorna i första hand, men småningom även för män. I alla fall för jämställda män.

En elev försökte i en uppsats argument emot abort, men hade det kämpigt att hitta några som inte var av religiös natur. Tänk om dina föräldrar aborterat bort dig, det skulle du inte tycka om?”. Vederbörande var förmodligen något på spåren här, men jag låter detta passera för ögonblicket.

Låt oss vidare låtsas att det vore möjligt att skippa alla religiösa företrädares argument emot abort eftersom det handlar om tro och världsbild. Låt oss i stället vända blicken mot Indien.

I Indien, världens näst folkrikaste land och på många håll otroligt fattigt, ligger synen på kvinnan i många fall kvar på en medeltida nivå. En läkare upplyste mig om att cirka 300 000 tusen kvinnor dör årligen i samband med önskade eller oönskade graviditeter. Tre hundra tusen.

Ett foster som ligger i säte, eller någon annan av alla komplikationer fostret och mamman kan råka ut för i samband med en graviditet, leder ofta till döden för dem båda. Det finns i stort sett ingen mödravård att få. Eller professionell hjälp med förlossningen.

Man dör i barnsäng, alltså.

Det gjorde man i Sverige på 1800-talet. Den kärlek som är utan orsak är underbar, är ett uttryck jag hörde någonstans. Det borde gå att koppla ihop med situationen världens utsatta kvinnor på något sätt.

Frågan är bara hur man gör det utan att framstå som cynisk.

Jämställdhet

Dominique och Julian, med flera

av adolphson2 kommentarer till Dominique och Julian, med flera

Jag delade brännpunkt, SvD, på fejan i lördags. Genast fick jag reaktioner från kompisar.

En genusforskare, Lars Jalmert, menar att Strauss-Kahns agerande är långt ifrån unikt bland inflytelserika män.

Kanske är kvinnor likadana. Men det vet vi inte för det är inte så många kvinnor som har dessa maktpositioner.

Eller så florerar konspirationsteorierna, Stauss-Kahn är utsatt för en komplott från sina fiender som vill få bort honom. Samma rykten omger Julian Assange och hans eventuella sexuella övergrepp här i Sverige.

Stauss-Kahn må ha varit en utmärkt chef för internationella valutafonden, Belusconi en duglig (?) president, Tiger Woods en gudabenådad golfspelare, Roman Polanski en makalös filmskapare, Julian Assange en briljant på informationsteknologi och Bill Clinton en, med amerikanska mått mätt, bra president.

Det har inget att göra med om man begår brott, eller beter sig moraliskt tveksamt i andra sammanhang. Varför måste storhet på ett område omöjliggöra det motsatta på andra? Är Sverige en bananrepublik för att vi kräver medgivande till samlag från båda parter?

Problemet med att bemöta diverse konspirationsteorier är att det är omöjligt att föra ett kritiskt samtal kring ämnet ifråga. Det är ungefär som att tala med en fanatiskt troende. Är du inte med så är du emot, då är du en del av komplotten eller har gått på bluffen. Man kommer liksom inte vidare, då argumentation som har motsatta åsikter helt enkelt inte gills.

Misstänks man för ett brott ska det utredas. Är man orolig för att man inte kan få en säker rättegång kanske man kan fundera över hur offren, oftast den våldtagna kvinnan, i de flesta fall känner sig.

Kommer rätten lyssna på mig? Jo, jag hade ju faktiskt tagit ett par glas vin…

Hur stor chans har en städerska mot en av världens mäktigaste män? Eller en praktikant mot USA:s president? Eller en kvinna som redan haft samlag med Julian Assange men som nästa gång insisterar på att han använder kondom, varvid han vägrar?

Genast har dessa superkändisar sina beskyddare, allt från kändisar som Michael Moore i Assanges fall till vänner och bekanta till mig som tycker att jag inte borde sprida sådan dynga som den från Lars Jalmert.

Ingen ska dömas oskyldig, så klart. Men principen kan inte bara att utgå från att en stjärna per definition är oskyldig, det köper jag inte. Och för mig är genusperspektivet tydligt: det är män som begår övergrepp och kvinnor som är offer.

(Den som tror, eller vet, att det inte går att få en rättvis rättegång någonstans i världen kanske borde fundera över dödsstraffets vara eller icke vara).

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/maktman-jagar-standig-bekraftelse_6184123.svd