Kategori: Skola

Det är en del kritik mot det nya betygssystemet. Jag har arbetat som lärare i gymnasiet sedan 1998 och upplever den nya gymnasiereformen och betygssystemet som välgörande för skolan och min arbetssituation.

Men det finns brister i hur huvudmannen, kommunerna, genomfört och prioriterat de statliga reformerna. Ofta har lärarna inte fått tid eller möjlighet att ordentligt lära sig det nya systemet.

Sedan får väl varje kollega i ärlighetens namn själv svara för hur väl hen förberett sig för det nya. Möjligheter har funnits. Skolverket har erbjudit utbildningar och har digitala instruktioner som varje skola och enskild lärare kunnat ta del av.

Här följer ett exempel på hur jag själv arbetar. Jag utgår i exemplet från gymnasiekursen Historia 1b som är den ordinarie historiekursen på 100 gymnasiepoäng och som i normalfallet sträcker sig över ett år.

I kriterierna för betyget E förekommer termerna översiktligt, viss säkerhet, enkla slutsatser och viss källkritik.

I kriterierna för betyget C: Jämför, tolkningar, att eleven motiverar sina argument, uttrycker sig utförligt och välgrundat om förändringsprocesser.

I kriterierna för betyget A betonas förmågor som utförligt och nyanserat, att eleven motiverar sig, och med säkerhet använder begrepp samt tillämpar olika källkritiska metoder.

Dessutom finns mellansteg i betygen B och D för de fall i vilka det inte är helt tydligt vilket betyg eleven i slutändan når. I det gamla systemet jobbade jag ofta med plus eller minus i bedömningsanteckningarna under kursen som man i slutänden vägde ihop. Det är ju ett mer osäkert system.

Inga av förmågorna som omnämns i det nya betygssystemet kan man förutsätta att eleven har innan kursen är färdig utan de uppnår, eller visar att de behärskar, dessa under kursens gång.

Jag låter eleverna inledningsvis läsa både kursmål och betygskriterier. Jag uppmuntrar till diskussion kring svåra begrepp eftersom det är viktigt att eleven förstår vad som står. Därefter får eleven i uppgift att sätta upp ett eget betygsmål och ett färdighetsmål.

Efter varje uppgift under kursen har jag ett samtal med varje elev där vi jämför det aktuella resultatet med det satta slutmålet. Hur ligger eleven till? Hur går vi vidare? Vilka förmågor saknas eller kan eleven kanske höja sin ambition? Vilket stöd behövs?

Jag försöker hjälpa eleven att se sina styrkor och svagheter, sätta resultat i relation till övriga ämnen och sitt liv utanför skolan så att även värden som balans och personlig hållbar utveckling prioriteras.

Det är inte svårt att konstruera uppgifter som på olika vis mäter de förmågor som eftersträvas i betygssystemet. Förstår inte en elev vad som menas med utförligt och nyanserat så tycker jag för min del inte att det är svårt att förklara det.

Ett sätt är att arbeta med matriser: alltså att i samband med en uppgift ha med en liten faktaruta som talar om vad som ska vara med för ett visst betyg.

Ett prov inom epoken Medeltiden kan se ut så här:

—

Mål som berörs helt eller delvis i detta prov

● Eleven skall känna till grundläggande drag i den historiska utvecklingen

● Eleven skall förstå innebörden av vanliga epokbegrepp och andra centrala historiska begrepp

● Eleven skall kunna analysera historiska problem och tolka orsakssammanhang bakom historiska förändringsprocesser

1. När, ungefär, inföll Medeltiden i Europa och Sverige?

2. Hur skulle du övergripande vilja beskriva Medeltiden?

3. Vilka olika lagar fanns det i medeltida Sverige? Redogör kort för deras olika funktioner? Varför är det viktigt med lagar?

E/D	Kan utvecklas
Du har koll på de flesta begrepp.	Du saknar eller har feltolkat flera begrepp.
Du förstår hur olika delar och begrepp hänger samman.	Du kopplar inte ihop grundläggande delar och begrepp.

4. Hur och varför uppstod Kalmarunionen? Vilka blev konsekvenserna?

5. Beskriv och förklara hur det medeltida feodala samhället var uppbyggt och fungerade. Jämför också feodalismen i Frankrike med den i England. Diskutera skillnaderna.

C/B	Kan utvecklas
Du använder centrala begrepp och kan sätta in dem i sitt korrekta sammanhang.	Det saknas centrala delar/begrepp.Du kopplar ihop olika delar/begrepp felaktigt.
Du redogör för större historiska sammanhang och visar på orsak och verkan.	Det blir mest lösryckta sammanhang utan tydlig röd tråd. Det saknas förståelse för hur delarna hänger samman.

6. På lektionerna har vi arbetat med Romerska imperiet, Kalmarunionen, Hansan och EU. Diskutera likheter och olikheter mellan dessa samt formulera ett (kort) ställningstagande om Europas framtid under din livstid. I svaret använder du begrepp som union, imperium, statsbildning, handel, nationalstat och gräns.

B/A	Kan utvecklas
Du uppvisar insikt och god förmåga att analysera historiska sammanhang i dina resonemang.Du visar goda kunskaper.	Redogörelserna blir alltför beskrivande.Resonemangen är inte tillräckligt underbyggda. Det saknas eller finns få ansatser till analyser.
Du uppvisar goda färdigheter genom att lyfta perspektiven på olika sätt.	Det saknas eller finns få ansatser till att utveckla perspektiven.Kunskaperna omsätts inte i självständiga tolkningar. De överförs inte heller till andra sammanhang.Jämförelsen kan utvecklas eller saknas.

—

Eleven kan tydligt se vilka frågor som måste besvaras för att nå en viss nivå. Det är lätt att diskutera resultatet efteråt.

Nu mäter ett sådant här prov enbart individuell skriftlig förmåga. Andra sätt att examinera måste också ingå i en kurs. Skriva vetenskapligt arbete med problemformuleringar, källkritik och analys, muntliga framställningar, att arbeta enskilt och tillsammans med andra exempelvis.

I slutändan handlar det om hur lång tid eleven behöver. I min kurs kräver jag att alla elever kommer på lektionerna. Men alla elever behöver inte göra alla uppgifter. Det beror på målsättningen.

Är målsättningen A fortsätter jag att ge eleven olika typer av uppgifter tills vederbörande klarat att exempelvis uttrycka sig utförligt och nyanserat samt tillämpat olika källkritiska metoder.

Samma sak gäller för alla betyg, givetvis.

Ibland går det, ibland inte. Ibland räcker tiden inte till och ibland bestämmer sig eleven själv för att ett annat betyg än det man från början siktade på är fullt rimligt. Ingen klagar eller känner sig främmande för det slutgiltiga betyget.

Så vitt jag förstår finns det heller inget som motsäger att en elev som nått D-nivå på en uppgift i slutändan ändå kan nå högre slutbetyg. Ofta handlar det alltså om tid – så länge det finns tid kan en elev kämpa på för att nå sitt mål medan andra kan slippa vissa uppgifter eftersom de redan nått målet.

(I mina ämnen finns, tack och lov, inga centrala prov vilket är en viktig skillnad).

Tid är något som vare sig elever eller lärare har i en skola där resurser skärs ner. Tar man bort specialkompetenser, lägger ut mindre tid på schemat till varje kurs och låter lärare undervisa i fler kurser minskar tiden läraren har  för varje elev och elevernas möjligheter att nå högre betyg minskar.

Det är här problemet ligger. Inte är det något större fel på den nya gymnasiereformen eller betygssystemet, inte.

Utvärderingen har skett digitalt i år. Det var tyvärr svårt att få alla elever att göra utvärderingen, ungefär 1/3 lät bli, men å andra sidan är det ungefär så många som brukar lämna in innehållslösa/blanka analoga utvärderingar.

Det enda jag funderar lite över i år är den känsliga frågan med känt politiskt engagemang kontra skola. Det kommenterade jag lite särskilt, se nedan.

Man får väl hoppas att arbetsgivaren är nöjd. Åtminstone är jag det, själv. Och som det verkar även eleverna.

Jag tycker, helt seriöst, att de reformer regeringen genomfört på många sätt underlättat mitt arbete. Däremot har de kommunala besparingarna slagit hårt mot skolan varför jag verkligen hoppas på en statlig skola i framtiden.

Må den som vill ta del av detta. Personal i Falu kommun kan själva logga in här och kontrollera uppgifterna och läsa utvärderingarna i sin helhet.

Här är hursomhelt några intressanta saker från året:

 

Kommentar: Jag brukar uppmana eleverna att själva läsa kriterier och därefter formulera ett mål med kursen. Vi diskuterar detta mål och följer upp 3-5 gånger under läsåret. Det verkar som eleverna faktiskt har koll på betygsstegen. Dock tar ju detta arbetssätt tid från ämnesstudier, något som inte är helt optimalt. I synnerhet eftersom tendensen är att mindre tid schemaläggs 87% av en 100-poängskurs. 

 

 

Kommentar: Även om jag inte tycker att denna standardfråga är särskilt väl utformad så känner jag att här måste jag tänka till ordentligt inför nästa läsår. Klar utvecklingspotential. 

—

Spridda elevkommentarer:

—

Jag tycker att Fredrik har varit en briljant lärare! Jag har haft bra kontakt med honom genom kursen om hur jag ligger till och vad jag behövt göra för att nå ett rättvist betyg! Genomgångarna har varit innehållsrika och nyttiga för kursen! Bättre än att sitta och läsa i en tråkig bok! Väldigt kul med en lärare som verkligen visar sin kunskap och kärlek till ämnet!! 

—

Han är en av dom bästa lärarna jag haft. Det är rätt fascinerande hur han kan få en klass att lyssna sista timmen på en fredag om anledningarna till första världskriget.

—

Han är en frisk fläkt i sina bästa år med en humor som får alla att dra på smilbanden (uppåt, inte nedåt). Utlärandet är fantastiskt och uppgifterna är mångsidiga (bred blandning) och han tar sig an eleverna på ett bra sätt, då de får känna sig som faktiska individer som han respekterar och förstår. Det är det inte alla som gör och det är mycket positivt! 

—

Man är mer villig att lyssna på en lärare som har lite humor och känns avslappnad & ledig i allt hen tar sig för med. Att läraren klär sig väl och har trevlig musik smak är också ett plus.

—

Jag har haft otroligt roligt och har utvecklats inom mycket!

—

Kursen har absolut varit en av de bästa och mest intressanta kurserna under min gymnasietid, mycket på grund av en engagerad, kunnig, inspirerande och rättvis lärare. 

—

Det har varit mycket variation mellan uppgifter och det har varit kul. Jag har lärt mig bra sätt att lära mig på och hur man samarbetar bra i grupp, detta kan jag även använda mig av i andra ämnen. Jag tycker även att det har varit skönt att vilka inlämningssätt man använt har varit ganska frivilliga och att its inte har varit nödvändigt (eftersom det inte alltid funkar). Att vi fått veta saker genom Facebook har funkat väldigt bra då de flesta är på Facebook och då får man veta information snabbt.

—

Riktigt intressanta genomgångar, som ibland blir lite mastiga. man kanske inte kan ta in all undervisning pga. ord man inte riktigt förstår, att det går snabbt och dylikt. Skulle kunna bli ännu bättre om eleverna bjöds in mer till diskussion! I stort en intressant kurs och en spännande lärare!

—

Den har varit rik på olika instuderingsformer! En riktigt bra blandning utav skriftliga inlämningar, tal, diskussioner samt grupparbeten. Det har funnits ett sätt för alla.

—

Det har varit väldigt tydligt vad syftet med kursen är och vad som krävs för att nå det önskade betyget. Detta har följts upp med samtal och handledning på ett mycket bra sätt. 

—

Min lärare har brytt sig mycket om mina mål och hur de ska nås, vilket jag tyckt känts bra och tryggt.

—

Hanteringen av kursmål satte vi upp med läraren . Läraren gjorde sitt bästa för att få oss att uppnå dom målen och det var jättebra att få kontinuerlig uppdatering på vart man ligger i ämnet och vad man skulle göra för att nå sitt egna mål. 

—

Lite mer konstruktiv kritik även för högpresterande hade varit bra.

—

Jag tycker att det har funkat bra! Vi har tydligt haft det framlagt vad man ska göra för att få ett visst betyg och med jämna mellanrum fått veta vad vi bör göra för att nå önskat betyg.

—

Jag tycker att året varit givande men samtidigt svårt och en utmaning. 

—

Jag har hamnat i en lite besvärlig situation. Jag antar att det hänger ihop med att lärare nu avpolletteras i jakten på sparade kronor. Problemet: eventuellt måste jag undervisa i ämnen där jag är obehörig.

För att få kunskap om sakförhållanden ringde jag Lärarnas Riksförbund.

Som det visar sig finns det ett kryphål i lagen. Arbetsgivaren får beordra personal att undervisa i vad tusan som helst om man anser att hen är det bästa alternativet. Man är då även behörig att betygssätta eleverna (förutsatt lärarlegitimation) samt göra det bästa av situationen.

Samtidigt bryter man mot skollagen om man anställer obehöriga lärare.

Anledningen till att Björklund drev igenom reformen om lärarlegitimation var för att vi i Sverige har haft, och fortfarande har, en stor andel obehöriga lärare. Många kvackare har det varit – några säkert mycket duktiga och begåvade – men alltså i varierande grad obehöriga.

Det finns olika nivåer i Dantes helvete. Jag skulle sannolikt klara kurser i filosofi eller kulturhistoria bättre än som lärare i matematik.

Min lärarlegitimation ger mig rätt att sätta betyg. Att låta mig undervisa i ämnen jag inte är behörig i är ett brott mot skollagen.

Skolminister Jan Björklund har öppnat för att legitimerade lärare enbart ska kunna sätta betyg i de ämnen de är behöriga i. Men det beror ju på hur det går i valet om det blir verklighet.

Enligt Lärarnas Riksförbund har oppositionen inte uttalat sig om detta. Det vore verkligen bra att få ett besked i den frågan tycker jag som yrkesmänniska. Som Folkpartist ser jag ett mönster.

Jag framhärdade samtidigt som jag la mig på 4-åringens nivå i samtalet med Lärarnas riksförbunds medlemsjour: Vad ska jag göra då? Jag vill ju inte undervisa i ämnen jag inte är behörig i.

Facket svarade att det inte finns så mycket att göra och lämnade rådet Slingra dig så mycket och professionellt du kan.  

Undrar förresten om skillnaden mellan begreppen samtalsdialog respektive dialogsamtal ingår som en del i rektorsutbildningen?

Idag känner jag mig lite nedslagen igen. Jag är lärare. Alltså är jag en ekonomisk belastning.